Bakgrund

Begreppet "inkludering" har stora likheter med det svenska uttrycket "en skola för alla". Det förstnämnda begreppet blev officiellt efter införandet av Salamancadeklarationen som både Sverige, Norge och Danmark undertecknade 1994. Deklarationens syfte är att säkra utbildningens likvärdighet och länderna som undertecknat deklarationen uppmanades att följa riktlinjerna om "En skola för alla".

Syfte

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur styrdokumentet Lgr11 uttrycker värden om "en skola för alla " och "inkludering" samt att analysera hur styrdokumentet skildrar innebörden av "en skola för alla", "inkludering", "gemenskap" och "delaktighet".

Metod

Den metod som används är kvalitativ textanalys. Valet av textanalys är främst för att skapa en förståelse för hur tidigare forskning och hur styrdokumentet uttycker värden om "en skola för alla", "inkludering", "gemenskap" och "delaktighet". Textanalysen utgick från inriktningen ide- och ideologisanalys, vilket är en metod som används för att hitta dolda värderingar bakom de definitioner som används i styrdokumentet. I undersökningen av Lgr11 analyseras avsnitten "skolans värdegrund", "uppdrag" samt "övergripande mål och riktlinjer" utifrån litteratur och tidigare forskning, samt den svenska skollagen (2010:800).

Resultat

I Lgr11 beskrivs värden om en likvärdig utbildning och hur den bör utformas för att alla ska kunna delta i gemenskapen. Ett problem med begreppsanvändningen är avsaknaden av en gemensam definition av begreppen "en skola för alla" och "inkludering". Begreppen kan därför användas olika på olika skolor. Uppfattningen av vad begreppen bör innehålla kan bidra till skillnader i hur man arbetar för att inkludera elever och hur man utformar arbetet för elever i behov av särskilt stöd, som riskerar att bli ett hinder för likvärdig utbildning.