Bakgrund: Historiskt sett har läromedel varit en av de ledande faktorer som staten har använt sig av för att skapa den ekvivalenta skolan. En undersökning gjord av TIMSS (Skolverket, 2012) visar att svenska elever visar ett lägre matematikresultat jämfört med elever i andra länder i EU. Undersökningen visar även att såväl nationella som internationella studier visar att svenska elevers matematikresultat har försämrats. Problemlösning har en central roll i grundskolans läroplan och enligt Taflin (2007) handlar hela matematiken om viljan att lösa problem. Vi finner det därför intressant att göra en studie inom matematiken och då undersöka problemlösningens förekomst i läroböcker och hur problemlösningsuppgifterna framställs.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt och i vilken omfattning elever erbjuds att arbeta med problemlösning i läroböckerna.Metod: Vi har i vår studie gjort en kvalitativ innehållsanalys av de läroböcker vi har analyserat där vi utgått från våra fyra forskningsfrågor och det är på detta sätt som datamaterial har samlats in. Resultat: Ett sammanfattat resultat av vår studie visar att problemlösningsuppgifter inte förekommer i läroböckerna i den utsträckning som behövs för att eleverna ska kunna nå kunskapskraven som behandlar problemlösning. Uppgifterna i de läroböcker vi har analyserat är till största delen av rutinkaraktär som tränar elevernas inövade kunskaper och deras förmåga att utföra procedurer. Dessa uppgifter tränar inte elevernas förmåga att använda olika uttrycksformer i arbetet med problemlösning. Resultatet av lärarhandledningarna vi har analyserat visar att det läggs mindre vikt vid problemlösning jämfört med de andra områdena inom matematiken, detta trots att problemlösningen har lika stor plats i kursplanen för matematik som andra områden.