Bakgrund: Samhället har genomgått en förändring där mycket information numera läggs ut digitalt. Skolan är inte ett undantag, utan har också blivit allt mer digitaliserad i och med att de flesta elever idag har tillgång till varsin dator och/eller iPad. Frågan vi ställer oss är dock huruvida denna teknologiska utveckling har implementerats i skolor på ett sådant sätt att dessa verktyg kan användas "rätt" av såväl lärare som elever och vårdnadshavare.

Lärplattformar är ett förhållandevis nytt fenomen på landets skolor, och har tidigare främst använts på högskolor och universitet för distansstudenter. Lärplattformen möjliggör för kommunikation oberoende av tid och rum, vilket skulle kunna skapa fantastiskt möjligheter för lärande. Dock finns det en hel del delar att ta tag i innan detta kan ske fullt ut.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare upplever lärplattformen som ett kommunikativt verktyg, vilket ska underlätta kommunikationen mellan skola och hem. Forskningsfrågorna utgår från ett fenomenologiskt perspektiv och syftar till att svara på hur lärare själva uppfattar lärplattformen som ett fungerande medel för kommunikation.

Metod: Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer där ett bekvämlighetsurval gjorts. Fem lärare med olika lång erfarenhet inom yrket samt med olika ämnesinriktningar och uppgifter anmälde intresse till att delta i intervjustudien. Varje intervju genomfördes enskilt med varje lärare och pågick i ungefär 45-55 minuter. Vid varje intervjutillfälle fördes anteckningar och ljudupptagning med hjälp av mobiltelefoner. Då studien gjorts med en fenomenologisk ansats genomfördes analysen av intervjuerna i tre steg utifrån IPA-metoden (Interpretative Phenomenological Analysis): 1. Närläsning av transkriberingar och anteckningar. 2. Dela upp dessa i teman. 3. Söka efter förhållanden i dessa teman.

Resultat: Den tekniska utvecklingen talar om informations- och kommunikationsteknik, IKT, som en implementerad del i dagens skolor. Denna studie visar dock att lärplattformen i dagens läge inte lever upp till den kommunikativa aspekten av begreppet, då det då en övervägande del endast består av envägskommunikation. Det lärplattformen används till idag är information och dokumentation före, under och efter lektionstid, men få av dem som den är avsedd för tar del av den.