Bakgrund:

Den svenska arbetsmarknaden är idag präglad av en tydlig könssegregering. Städbranschen nämns som ett typiskt exempel på ett kvinnodominerat lågstatusyrke som genomsyras av hög priskonkurrens, samt en arbetskraft bestående av en hög andel personer med invandrarbakgrund. Paradoxen som synliggörs i den tidigare forskningen handlar om mäns inträde i kvinnodominerade yrken, där en del studier hävdar att män möter rekryteringsdiskriminering, samtidigt som andra studier understryker de strukturella fördelar som gynnar män vid deras inträde i dessa yrken. Teorin om “glasrulltrappan” illustrerar hur dessa strukturella fördelar tar form, men det är en teori som främst utgår från yrken med tydliga karriärstegar. Därtill har glasrulltrappan kritiserats för sin avsaknad av ett intersektionellt perspektiv, vilket tydliggör behovet av att undersöka hur den tidigare forskningens motsägelsefulla mönster framträder i ett lågstatusyrke som städning, där olika maktstrukturer ständigt samspelar med varandra.

Syfte:

Syftet med studien är att undersöka hur kvinnliga och manliga städare i Sverige upplever och navigerar känslor av tillhörighet och inkludering i en arbetsmiljö som är präglad av rekryteringsdiskriminering och genusarbetsdelning. Studien syftar till att tydliggöra hur subjektiva erfarenheter formas av både strukturella villkor och vardagliga interaktioner på arbetsplatsen.

Metod:

Studien är designad som en huvudstudie, men har genomförts i form av en pilotstudie där fokuset har varit på forskningsöversikten och teoretisk tillämpning. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har två semistrukturerade intervjuer genomförts med en manlig och en kvinnlig hotellstädare. Därefter har intervjuerna transkriberats och analyserats med Braun och Clarkes (2006, refererad i Maguire & Delahunt, 2017) ramverk för en tematisk analys. Studien har kombinerat ett abduktivt förhållningssätt med teoretiska begrepp som Williams (1992, 2013) glasrulltrappa och intersektionalitet.

Resultat:

Analysen av de två genomförda intervjuerna resulterade i en identifiering av tre huvudteman. Det första temat handlar om arbetets osynliggjorda värde och hierarkier, vilket synliggör hur arbetsuppgifter, arbetstider och positioner värderas olika på arbetsplatsen. För den manliga respondenten skapade detta en tydlig känsla av osynlighet, medan den kvinnliga respondenten betonade ett värderingssystem som baseras på prestation och mjuka färdigheter. Det andra temat berör förkroppsligade hierarkier och könsbaserad arbetsdelning, som tydliggör hur den manliga respondenten i större utsträckning tilldelades tyngre och mer fysiskt krävande arbetsuppgifter, vilket den kvinnliga respondenten bekräftade och betraktade som en naturlig del av arbetsplatsens organisering. Mångtydig tillhörighet: social inkludering och strukturell marginalisering är det tredje temat som presenteras i studiens resultat-avsnitt, där den starka sociala gemenskapen på arbetsplatsens beskrivs samexistera med städbranschens strukturella marginalisering på arbetsmarknaden. Den tidigare versionen av Williams (1992) teori om glasrulltrappan kunde inte bekräftas i denna studie. Istället påvisar studiens resultat hur kön främst fungerar som en mekanism för arbetsfördelning inom den svenska städbranschen. Således förstås respondenternas erfarenheter främst utifrån det intersektionella samspelet mellan kön, etnicitet och yrkets strukturella villkor.