Background:

Family presence during life-saving interventions has been debated internationally for decades. Nurses often find themselves balancing between performing medical procedures and providing emotional support to relatives. How nurses respond to the presence of relatives can influence both the quality of care and the relatives’ experience of the situation.

Aim:

The aim of this literature-based study was to highlight what affects nurses’ encounters with relatives during life-saving interventions in hospital settings.

Method:

An integrative literature review was conducted, based on both qualitative and quantitative research, to highlight what affects nurses’ encounters with relatives during life-saving interventions in hospital settings. Friberg’s model in four steps was used for analysis.

Results:

The analysis generated three main themes: Conditions for caring for relatives, Emotional impact in encounters with relatives, and Lack of theoretical knowledge increases relience on experience-based knowledge. The results showed that nurse’s attitudes and organizational support influence whether relatives are allowed to be present during resuscitation. Emotional factors such as fear, stress, and uncertainty affect the nurse’s ability to meet relatives’ needs. Furthermore, a lack of training and experience created insecurity, while education and structured routines improved confidence and communication.

Conclusion:

The study highlights that nurses’ encounters with relatives during life-saving interventions are complex and influenced by personal, emotional, and organizational factors. Increased education, clear guidelines, and support functions such as a designated family support person can strengthen nurses’ confidence and contribute to more person-centered care during emergency care situations.

I Sverige inträffar årligen omkring 8 500 hjärtstopp på och utanför sjukhus, trots omfattande insatser överlever endast en mindre andel. Sjuksköterskor har en central roll i att tidigt identifiera hjärtstopp och initiera livräddande insatser. Sjuksköterskor är autonoma inom sin profession, vilket innebär ett ansvar för att tillgodose patientens grundläggande omvårdnadsbehov. Inom det medicinska området är sjuksköterskan dock beroende av ordination från läkare, exempelvis i akuta situationer såsom hjärtstopp. Sjuksköterskans ansvar omfattar även att inkludera närstående i vårdandet, även under livräddande åtgärder.

Detta bidrar till en komplex vårdsituation där sjuksköterskan förväntas tillgodose både den drabbades behov och de närståendes behov av omvårdnad och stöd när de är närvarande vid hjärtstoppet. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa vad som påverkar sjuksköterskors bemötande av närstående under livräddande insatser inom sluten vård. Den valda metoden som är en litteraturöversikt bidrog till att skapa en kunskapsöversikt om problemet i sjuksköterskors kompetensområde omvårdnad.

Resultatet grundades på fem kvalitativa respektive fyra kvantitativa studier som analyserades. Analysen resulterade i tre teman: Förutsättningar att vårda närstående under livräddande insatser, som visar att tydliga riktlinjer, erfarenhet och stöd från kollegor underlättar mötet med närstående. Emotionell påverkan i mötet med närstående, som visar att sjuksköterskor upplever starka känslor som empati, stress och osäkerhet när närstående är närvarande. Brist på teoretisk kunskap ökar beroendet av erfarenhetsbaserad kunskap, som visar att sjuksköterskor saknar formell utbildning och träning i att möta närstående under livräddande insatser, vilket riskerar att påverka situationen negativt både för sjuksköterskor och för de närstående. Slutsatsen är att sjuksköterskor ställs inför en komplex vårdsituation när närstående finns närvarande under livräddande insatser, vilket bidrar till emotionell påverkan hos sjuksköterskan.

Tidigare erfarenhet, tillgång till en stödperson samt bristande kunskap är faktorer som påverkar hur sjuksköterskor bemöter närstående. Det framkommer att en stödperson som närvarar under livräddande insatser kan bidra till att både patient och närstående får adekvat omvårdnad. Detta understryker vikten av att ansvariga verksamhetschefer erbjuder kompetensutveckling och kollegial handledning samt att sjuksköterskor tillämpar de sex kärnkompetenserna för att möjliggöra delaktighet för närstående även under livräddande åtgärder.