Syfte:

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare resonerar kring undervisning om obekanta tal och variabler på mellanstadiet. Studien syftar även till att identifiera undervisningsmetoder som kan vara särskilt gynnsamma för att främja elevers förståelse av dessa begrepp, vilket även kan bidra till att utveckla framtida undervisningspraktik inom området. För att besvara syftet med vår studie har vi utformat följande frågeställningar:

• Vilka undervisningsmetoder använder lärare vid obekanta tal och variabler?• Vilka missuppfattningar möter lärarna i sin undervisning om obekanta tal och variabler?

Metod:

Studien har en kvalitativ ansats och bygger på semistrukturerade vinjettintervjuer med sex behöriga matematiklärare verksamma i årskurs 4–6. Intervjuerna har transkriberats och analyserats tematiskt med fokus på hur lärarna beskriver undervisning kring variabler och obekanta tal.

Resultat:

Resultaten visar att lärarna i stor utsträckning arbetar konceptuellt med algebra, ofta med hjälp av olika representationsformer och språklig medvetenhet. Blockmodellen lyfts fram som ett särskilt effektivt verktyg för att visualisera och förklara begreppen. Även EPA-modellen och elevredovisningar används för att fördjupa begreppsförståelsen. Samtidigt förekommer inslag av procedurell undervisning genom modellering, strukturerade strategier och repetition. Lärarna upplever att elever ofta har svårigheter med att tolka algebraiska uttryck, förstå likhetstecknets betydelse samt att växla mellan representationer. Studien visar på vikten av en varierad, planerad och språkutvecklande undervisning för att främja en djupare förståelse för algebra på mellanstadiet.