Bakgrund:

I en alltmer digitaliserad samtid utgör sociala medier en central arena för ungdomars självuttryck och identitetsskapande. Samtidigt formas detta i hög grad av kulturella normer och samhälleliga ramar. Sociala medier kan fungera både som en tillflykt, ett privat utrymme och en social arena, men också som en plats där normer, frihet och begränsningar ständigt förhandlas. Hur dessa processer tar sig uttryck skiljer sig ofta mellan individualistiska samhällen och kollektivistiska samhällen.

Syfte:

Syftet med studien är att undersöka hur ungdomar med bakgrund i individualistiska respektive kollektivistiska kulturer konstruerar sin identitet genom sociala medier i ett individualistiskt samhälle. Studien fokuserar särskilt på hur kulturella kontexter påverkar identitetsskapandet, med ett särskilt intresse för ungdomar som tillhör en minoritetskultur i förhållande till det dominerande normsamhället. Målet är att bidra till en fördjupad förståelse av samspelet mellan kultur, digitala medier och ungdomars identitetsutveckling.

Metod:

Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Resultat och slutsatser:

Resultaten visar att ungdomar med bakgrund i kollektivistiska kulturer, som samtidigt befinner sig i en minoritetsposition i individualistiska majoritetssamhällen, ofta balanserar mellan två normsystem- det familjära och det samhälleliga. Detta leder till ett identitetsarbete präglat av strategisk självframställning, normförhandling och motstånd. Genom digitala plattformar uttrycker dessa ungdomar både kulturell stolthet och en förmåga att ifrågasätta och förhandla normer, såväl familjära som de från majoritetssamhället. Sociala medier används också som ett verktyg för att utmana stereotypa föreställningar.

Även bland majoritetsungdomar i individualistiska samhällen präglas identitetsskapandet av strategisk självframställning, normförhandling och motstånd. Skillnaden är att de i högre grad navigerar inom ett enhetligt normsystem, där vänskapsgruppen utgör den främsta referensramen. Här blir visuell perfektion och social bekräftelse centrala, samtidigt som normer om ständig tillgänglighet utmanas. Jämförelsen mellan grupperna visar att båda agerar strategiskt, men med olika utgångspunkter och konsekvenser. Sociala plattformar fungerar därmed som arenor för förhandling och motstånd, där ungdomar kan utveckla en känsla av agens i ett samhälle som ofta präglas av exkluderande normer och negativa föreställningar.

Background:

In today’s increasingly digitalized society, social media serves as a central arena for young people’s self-expression and identity formation. This process is deeply shaped by cultural norms and societal structures. Social media can function as a refuge, a private space, and a social arena, but also as a site where norms, freedom, and constraints are continuously negotiated. How these processes manifest often differs between individualistic and collectivistic societies.

Purpose:

The purpose of this study is to examine how adolescents with backgrounds in individualistic and collectivistic cultures construct their identities through social media within an individualistic society. Particular emphasis is placed on examining how cultural contexts shape processes of identity formation, with a specific focus on adolescents who belong to minority cultures in relation to the dominant mainstream society. The study aims to contribute to a deeper understanding of the interrelationship between culture, digital media, and young people’s identity development.Method: A systematic literature review with a qualitative approach.

Results and conclusions: The findings shows that young people with backgrounds in collectivistic cultures, who simultaneously find themselves in a minority position within individualistic majority societies, often navigate between two normative systems – the familial and the societal. This results in identity work characterized by strategic self-presentation, norm negotiation, and resistance. Through digital platforms, these young people express both cultural pride and a capacity to question and renegotiate norms, both within the family and in the majority society. Social media is also used as a tool to challenge stereotypes.

Among majority youth in individualistic societies, identity formation is likewise marked by strategic self-presentation, norm negotiation, and resistance. The difference is that they tend to operate within a more unified normative system, where the peer group serves as the primary frame of reference. In this context, visual perfection and social validation become central, while norms of constant availability are simultaneously challenged. The comparison between the groups shows that both act strategically, but from different starting points and with different consequences. Social platforms thus function as arenas for negotiation and resistance, where young people can develop a sense of agency in societies often characterized by exclusionary norms and negative perceptions.