Bakgrund: Fritidshemmet är idag en del av det svenska skolsystemet och styrs av skollagen och skolans läroplan (Orwehag, 2020, s. 139). Både skolan och fritidshemmet har ett tydligt demokratiskt uppdrag. Utbildningen har handlat om att fostra eleverna till framtida demokratiska medborgare till att idag även innefatta aspekter som att inflytande är en förutsättning för lärande. Barns rätt till delaktighet ses som ett viktigt värde här och nu (Elvstrand, 2013, s. 108).

Syfte: Denna studie undersöker hur elever i årskurs 2 och 3 upplever delaktighet och inflytande i fritidshemmet. Syftet är att bidra med kunskap om barns egna perspektiv på hur de får vara med och påverka sin vardag i fritidsverksamheten.

Metod: Studien använder en kvalitativ metod med fokusgruppsintervjuer. Totalt intervjuades tio elever från två fritidshem. Intervjuerna genomfördes i trygg skolmiljö.

Resultat: Resultaten visar på att eleverna upplever att de får vara med och påverka genom strukturer som fritidsråd och önskelådor. De uppskattar valfrihet i aktiviteter och att de inte alltid måste delta. Samtidigt framkommer begränsningar exempelvis att önskelådan inte alltid används konsekvent och att regler bestäms av vuxna utan elevinflytande. Det finns alltså brister i återkoppling och reellt inflytande. Studien visar att elever har vilja och kapacitet att påverka, men att deras delaktighet ofta sker inom vuxenstyrda ramar. För att stärka elevernas inflytande krävs att deras röster inte bara hörs, utan också leder till konkret förändring.