Bakgrund: Barndomstrauma är ett utbrett samhällsproblem som orsakar långvariga konsekvenser för individers hälsa. Fysisk och psykisk misshandel, försummelse och sexuella övergrepp är trauman som kan påverka hjärnan och dess känsloregering negativt. Det ökar risken för psykisk ohälsa i vuxen ålder. Forskning visar att barndomstrauma är kopplat till depression, ångest, substansbruk samt relationssvårigheter i vuxen ålder. För att förstå hur dessa trauman påverkar vuxna individer, behövs ett helhetsperspektiv där individens upplevelse av sin psykiska hälsa och känsla av sammanhang (KASAM) inkluderas.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur individer som erfarit barndomstrauma upplever sin psykiska hälsa.

Metod: Metoden som används i detta examensarbete består av en systematisk litteraturöversikt med kvalitativ tematisk analys. Genom systematiska sökningar hittades åtta artiklar som besvarade arbetets syfte. Artiklarna analyserades och resulterade i tre huvudteman och sju underteman.

Resultat: Resultatet visar att barndomstrauma har en tydlig och långvarig påverkan på vuxnas psykiska hälsa. Många individer kämpar med oro, låg självkänsla, fysisk och psykisk ohälsa samt svårigheter att känna tillit i relationer. Omvänt visar resultatet att flera individer trots allt utvecklar en inre drivkraft och resiliens. Acceptans, tacksamhet och förmåga att uppskatta små saker i vardagen var viktigt för återhämtningen. Socialt stöd, trygga relationer och professionell hjälp var betydande för att uppleva välmående i vuxen ålder.

Slutsats: Barndomstrauman kan ge långvariga negativa konsekvenser för den psykisk hälsan men också visa individers resiliens genom utveckling av strategier och egenmakt. Socialt stöd och trygghet i relationer är avgörande för individers välmående. Vården behöver ökad medvetenhet för att erbjuda rätt stöd och främja den psykiska hälsan hos individer som är drabbade.

Background: Childhood trauma is a social problem that causes long-term consequences on individuals’ health. Physical and psychological abuse, neglect and sexual abuse are traumas that can affect the brain and its emotional regulations in a negative way, which increases risk of mental illness in adulthood. Research shows that childhood trauma is connected to depression, anxiety, substance use and relationship difficulties in adult age. To be able to understand how these traumas affect adult individuals, a holistic perspective is needed where the individual experience of mental health and sense of coherence is included.

Aim: The aim of the study was to describe how individuals who have experienced childhood trauma perceive their mental health.

Method: The method that has been used in this study is a systematic review of qualitative research. Through a systematic search eight articles were found that answered the aim of this study. The articles were analyzed, which resulted in three themes and seven sub-themes.

Results: The results demonstrate that childhood trauma has a distinct and long-term negative effect on adults’ mental health. Many individuals struggle with anxiety, low self-esteem, physical and psychological illness and mistrust in relationships. Conversely the results show that several individuals despite all develop an inner force and resilience. Acceptance, gratitude and the ability to appreciate small things in everyday life were important for recovery. Social support, secure relationships and professional help were substantial to experiencing wellbeing in adult age.

Conclusion: Childhood trauma can have long-term negative effects on mental health, but it can also show individual resilience through development of strategies and empowerment. Social support and secure relationships are crucial for individuals’ wellbeing. Healthcare needs increased awareness to be able to provide proper support and to be able to promote mental health among affected individuals.