Denna studie undersöker hur moderna organisationer hanterar balansen mellan produktivitet och välmående i svenska arbetsmiljöer, med särskilt fokus på samspelet mellan ledarskap och medarbetarskap. Genom en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med 16 respondenter (7 ledare och 9 medarbetare) från både offentlig och privat sektor, identifieras konkreta åtgärder och strategier som organisationer tillämpar för att främja en hållbar arbetsmiljö.

Studien bygger på en teoretisk grund som integrerar forskning om psykosocial arbetsmiljö, organisatoriska förutsättningar för hållbarhet, samt ledarskapets och medarbetarskapets betydelse.

Resultatet visar att framgångsrik balans uppnås genom en kombination av relationellt ledarskap, tydliga strukturer med utrymme för individuell flexibilitet, proaktiva dialoger om välmående, och formaliserade återhämtningsstrukturer. Analysen identifierar tre centrala teman:

(1) spänningsfältet mellan stöd och kontroll i ledarskapet,

(2) flexibilitetens paradoxala effekter, och

(3) institutionaliseringen av återhämtning.

Ett särskilt betydelsefullt resultat är digitaliseringens dubbla natur, där samma faktor kan fungera som både resurs och krav beroende på kontext och implementering. Studien bidrar med praktiska implikationer för organisationer, ledare och medarbetare, samt utvecklar teoretiska modeller för att bättre förstå balansen mellan produktivitet och välmående i en tid präglad av gränslöst arbete och ökad digitalisering.

This study examines how modern organizations balance productivity and well-being in Swedish work environments, focusing on the interaction between leadership and employeeship. Through aqualitative approach with semi-structured interviews involving 16 respondents (7 leaders and 9 employees) from public and private sectors, the study identifies concrete measures and strategies organizations apply to promote a sustainable work environment.

The study builds on a theoretical foundation that integrates research on psychosocial work environment, organizational conditions for sustainability, and the significance of leadership and employeeship.

The results show that successful balance is achieved through a combination of relational leadership, clear structures with room for individual flexibility, proactive dialogues about well-being, and formalized recovery structures. The analysis identifies three central themes:

(1) the tension field between support and control in leadership,

(2) the paradoxical effects of flexibility, and

(3) the institutionalization of recovery.

A particularly significant finding is the dual nature of digitalization, where the same factor can function as both a resource and a demand depending on context and implementation.

The study contributes practical implications for organizations, leaders, and employees, while also developing theoretical models to better understand the balance between productivity and wellbeing in an era characterized by boundaryless work and increased digitalization.