Bakgrund: Psykisk ohälsa är idag något som berör många individer och inte minst barn och unga. År 2024 sökte totalt 64 004 barn till BRIS där 44% av samtalen berörde psykisk ohälsa. Genomsnittligen begår också 22 barn per år suicid i Sverige. Trots detta är det många barn som inte vågade be om hjälp för sin psykiska ohälsa, på grund av rädsla för vad omgivningen skulle tycka. Skolan är en primär plats för att hjälpa barn och ungas psykiska hälsa. I skolmiljön har skolpersonal en möjlighet att uppmärksamma och stötta de elever som upplever psykisk ohälsa.

Syfte: Syftet med examensarbetet var att undersöka hur skolor arbetar med strukturerade insatser och kunskapsökning i skolmiljö för att förebygga och uppmärksamma psykisk ohälsa hos elever.

Metod: Metoden som använts är en systematisk litteraturöversikt där totalt 10 artiklar användes. Artiklarna som användes lyfte olika interventionsprogram för att öka den psykiska hälsan hos elever, kunskapen kring psykisk ohälsa samt olika screeningverktyg för att upptäcka elever som upplever psykisk ohälsa men inte vågar be om hjälp.

Resultat: Resultatet visade att skolmiljön hade bristande kunskap när det kommer till psykisk ohälsa. Även stigmatiserande tankar och attityder framkom i skolmiljön. Med hjälp av interventionsprogram ökade kunskapen hos både skolpersonal och elever. Denna kunskap bidrog till att elever och skolpersonal kunde upptäcka beteendemönster kopplat till psykisk ohälsa. Lärarna kunde upptäcka det hos elever och eleverna kunde hjälpa varandra 3 of 38sinsemellan. Tillsammans med screeningverktyg kunde skolpersonalen också upptäcka elever och ge dem rätt stöd i tid.

Slutsats: Genom detta examensarbete framkom det att med hjälp av strukturerade insatser i skolan för att uppmärksamma och förebygga psykisk ohälsa hos elever, kunde en kunskapsbrist upptäckas. Kunskapsbristen som fanns i skolmiljön gav sig i uttryck genom stigmatisering. Stigmatiserande attityder och åsikter bidrog till att eleverna inte pratade om sin psykiska ohälsa. De strukturella insatserna som framkom syftade till att öka kunskap och förståelse om psykisk ohälsa. Även screeningverktyg, där de syftade till att identifiera elever med psykisk ohälsa, framkom. Skolmiljön visade sig ha en central roll i arbetet för att förebygga och uppmärksamma psykisk ohälsa hos elever.

Background: Mental health is something that affects a lot of people and not least children and young adults. Year 2024, a total of 64 004 children seeked help from BRIS, where 44% of the calls referred to mental health issues. On average 22 children commits suicide every year in sweden and besides that, many children hesitate to ask for help. This is because they are afraid of what the surroundings are going to think. School is a primary location to raise awareness and identify children and young adults regarding their mental health. In the school environment the staff have the opportunity to notice and support the students who experience mental health issues.

Aim: The aim of this paper is to analyze how schools work with structured measures and knowledge development in the school environment to prevent and to acknowledge mental health among students.

Method: The method that was used is a systematic litterateur review, where a total of 10 articles were included. Articles that were included referred to different intervention programs to increase the mental health among students as well as the knowledge of mental health issues, and different screening tools to how to notice students that are expiring mental health issues.

Results: The results showed that the school environment has deficient knowledge about mental health issues. Also stigmatized attitudes and opinions emerged in the school environment. With help from the intervention programs the knowledge increased, in both students and school staff. This knowledge contributed to students and school staff could notice behavior patterns that are common to mental health issues. This occurred both in students but also students among themselves. Together with the screening tool, school staff could notice mental health issues among the students and therefore were able to support them in time.

Conclusion: By this bachelor's thesis, it emerged that structural initiatives in school aimed to identify and preventing mental illness among students, revealed a lack of knowledge. The lack of knowledge within the school environment was expressed through stigmatization. Stigmatizing attitudes and opinions contribute to students not speaking about their mental health. The structured initiatives that were identified aimed to increase knowledge and understanding of mental illness. Screeiningtools also emerged, intended to identify students experiencing mental health issues. The school environment proved to play a central role in the work to prevent and identify mental illness among students.