I detta arbete har vi undersökt hur fem i svenskämnet resonerar kring skönlitteraturens betydelse för att utveckla elevers läsförståelse samt lärarnas uppfattningar om vad elevers motivation har för betydelse för deras läsförståelse. Fokuset ligger på val och användning av skönlitteratur och de metoder/aktiviteter som lärarna anser vara effektiva för att utveckla elevers läsförståelse och motivation.

Den teoretiska ramen som ligger till grund för detta arbete är Vygotskijs sociokulturella perspektiv, särskilt begreppen proximal utvecklingszon och mediering. Dessa teoretiska begrepp används för att analysera hur läsförståelse utvecklas i samspel med omgivningen, och hur lärarens stöd och interaktion kan främja elevers läsförståelse.Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativ forskningsmetod, där vi genomförde semistrukturerade intervjuer både fysiskt och digitalt med fem legitimerade svensklärare från årskurs 7–9.

Resultaten visade att samtliga lärare är enade om att skönlitteratur är viktig för att utveckla elevers läsförståelse samt att det är viktigt att lärare använder ett genomtänkt arbetssätt vid arbete med skönlitteratur för att möta elevernas varierande behov och motivation. Resultatet visar även att samtliga lärare använder sig av metoder och aktiviteter som högläsning, boksamtal och digitala verktyg för att stödja elevernas läsförståelse. Ett återkommande tema i resultaten är även vikten av att koppla litteraturen till elevernas egna intressen och erfarenheter för att öka deras motivation och engagemang vid arbete med skönlitteratur.