The purpose of this thesis was to explore how technology students and IT professionals perceive the emerging AI-based coding method known as Vibecoding – a practice where developers express their intentions in natural language and let the AI generate the corresponding code. A quantitative survey was conducted to analyze participants' attitudes, experiences, and future intentions, using the theoretical frameworks of Diffusion of Innovations (DOI) and the Technology Acceptance Model (TAM).

The results show that both students and professionals are cautiously optimistic about Vibecoding. Students appreciated the creative potential and low entry barrier but also expressed concerns about reduced understanding of underlying code structures. Professionals valued the time-saving aspects, particularly for prototyping, but emphasized the need for reliable code quality and proper tool support. Both groups regarded Vibecoding more as a complementary tool than a full replacement for traditional programming.

In conclusion, while Vibecoding is seen as a promising approach, further development, clearer guidelines, and improvement of the tools are required before it can be widely and responsibly adopted in both education and professional settings.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur teknologistudenter och yrkesverksamma inom IT uppfattar den nya AI-baserade kodningsmetoden Vibekodning – en metod där programmeraren beskriver sina avsikter i naturligt språk och låter AI generera koden. Genom en kvantitativ enkätundersökning analyserades deltagarnas attityder, erfarenheter och framtida intentioner, med hjälp av teorierna Diffusion of Innovations (DOI) och Technology Acceptance Model (TAM).

Resultaten visar att både studenter och yrkesverksamma är försiktigt positiva till Vibekodning. Studenter uppskattar metodens kreativitet och låga tröskel för nybörjare, men uttrycker oro över bristande kodförståelse. Yrkesverksamma värderar tidsvinster vid prototyputveckling, men betonar vikten av kodkvalitet och verktygsstöd. Båda grupperna anser att metoden bör ses som ett komplement snarare än en ersättning för traditionell programmering.

Slutsatsen är att även om Vibekodning väcker intresse och har potential, krävs mer utveckling, tydlig vägledning och bättre verktyg för att metoden ska kunna användas brett och ansvarsfullt – både i utbildning och yrkesliv.