Bakgrund: Att transportera patienter med kritisk sjukdom är förenat med många risker som kan generera i allvarliga komplikationer för patienten och i värsta fall med dödlig utgång. Intrahospitala transporter är ibland ett nödvändigt ont när undersökningar eller behandlingar inte går att genomföra på intensivvårdsavdelningen.

Syfte: Att undersöka erfarenheter om intrahospitala transporter av patienter med kritisk sjukdom från intensivvårdsavdelningen utifrån intensivvårdssjuksköterskans perspektiv.

Metod: En systematisk litteraturöversikt med integrativ innehållsanalys.

Resultat: Resultatet är sammanställt från 10 artiklar och utgår från två teman och nio underteman. Det framkom att intrahospitala transporter var förenat med risker och att momentet ställde krav på tillräcklig kompetens hos medverkande. Tydlig kommunikation där information förmedlades och återkopplades inom teamet var nödvändig för att stärka patientsäkerheten. Incidenter där teknisk utrustning orsakade att oväntade händelser inträffade rapporterades vara batteriproblem till transportventilatorn, pulsoximeter, infusionspumpar och avbruten syretillförsel till patienten under transport. När intensivvårdssjuksköterskorna befann sig mellan intensivvårdsavdelningen och destinationsavdelningen upplevdes sårbarhet, utsatthet och ensamhet. Att vårda en patient med kritisk sjukdom utanför intensivvårdsavdelningen beskrevs som det värsta dem kunde behöva göra.

Slutsats: Kompetens och erfarenhet är väsentliga faktorer för att agera på lämpligt sätt när oväntade händelser sker i samband med intrahospitala transporter. Dessutom krävs ett effektivt teamarbete med tydlig och öppen kommunikation dels inom teamet, dels med andra enheter på sjukhuset. Detta är faktorer som bidrar till att öka patientsäkerheten under intrahospitala transporter. För att behålla och erhålla ny kunskap inom området krävs kontinuerlig utbildning, gärna teambaserade scenarioövningar där möjlighet erbjuds att träna på att hantera potentiella risker. Intrahospitala transporter kräver både tid och resurser från intensivvårdsavdelningen. Att utföra intrahospitala transporter kräver engagemang, noggranna förberedelser och kontroll av utrustningen. Majoriteten av sjuksköterskorna uppgav att de hade hög kompetens inom området och sällan upplevde rädsla. Stressnivån tenderar att öka när de befinner sig utanför intensivvårdsavdelningen och vid oväntade händelser under intrahospitala transporter. Likaså upplevdes ofta känslor som ensamhet, sårbarhet och exponering under intrahospitala transporter utanför intensivvårdsavdelningen.

Background: Transporting patients with critical illness is associated with risks that can lead to serious complications for the patients and, in the worst cases, a fatal outcome. Intrahospital transport is sometimes a necessary evil when examinations and treatments cannot be performed in the intensive care unit.

Aim: To explore the experiences of intensive care nurses regarding the intrahospital transport of critical ill patients from the intensive care unit.

Method: A systematic review with integrative content analysis

.Results: The findings are based on ten articles and are organized into two themes and nine sub-themes. It emerged that intrahospital transports are associated with many risks, and that adequate competence among participants is essential. Clear communication where information is conveyed effectivley and feedback is provided within the team is necessary to strengthen patient safety. Incidents involving technical equipment causing unexpected events were reported, such as battery problems with the transport ventilator, pulse oximeters, infusion pumps, and interruptions in oxygen supply during transport. When intensive care nurses were between the intensive care unit and the destination ward, they experienced vulnerability and loneliness. Caring for a patient with critical illness outside the intensive care unit was described as the most challenging task they could undertake.

Conclusion: Competence and experience are crucial factors for responding appropriately to unexpected events during intrahospital transport. Additionally, effective teamwork with clear and open communication, both within the team and with other hospital units, is essential. These factors contribute to increased patient safety during transoport. To maintain and develop expertise in this area, ongoing training is recommended, preferably through team-based scenario exercises that allow interprofessional practice in managing potential incidents. Intrahospital transport requires both time and resources from the intensive care unit. Performing intrahospital transport demands commitment, careful preparation and equipment checks. Most intensive care nurses report a high level of competence in this area and rarely experience fear. However, stress levels tends to increase when intensive care nurses are outside the intensive care unit and during unexpected events. Feelings of loneliness, vulnerability, and exposure are common when they are away from the familiar intensive care environment.