Bakgrund: Uppmärksamhets- och hyperaktivitetsstörning (ADHD) är en av de vanligaste psykiatriska diagnoserna hos barn globalt och kan ha en betydande påverkan på individens utveckling och upplevda livskvalitet. De områden som främst påverkas hos barn med ADHD är psykosocial funktion, skolgång och emotionellt välbefinnande. Dessa svårigheter tenderar att förstärkas över tid, vilket kan leda till nedsatt självkänsla, ökat psykiskt lidande samt en förhöjd risk för suicidalitet. Förekomst av samsjuklighet kan ytterligare försvåra situationen och försämra livskvaliteten. Studier har visat att barn med ADHD ofta skattar sin livskvalitet mer positivt än vad deras föräldrar gör. Ett ökat forskningsfokus på livskvalitet har bidragit till en mer holistisk förståelse av barns hälsa och välbefinnande.

Syfte: Syftet med denna magisteruppsats var att undersöka de senaste 15 årens forskning om livskvalitet hos barn med ADHD. Arbetet ämnade identifiera faktorer som har störst påverkan på livskvaliteten, belysa vilken inverkan samsjuklighet hade samt undersöka hur barn och föräldrar skattade livskvalitet.

Metod: Systematiska litteratursökningar i CINAHL, PsycINFO och PubMed resulterade i 17 vetenskapliga artiklar, vilka analyserades med en integrativ analysmetod. En systematisk integrativ litteraturöversikt användes som studiedesign.

Resultat: Analysen resulterade i tre centrala teman: Olika uttryck för livskvalitet hos barn med ADHD, samsjuklighetens förstärkande effekt på livskvalitetsnedsättning och skillnader mellan barns och föräldrars uppfattning av livskvalitet. Under det första temat identifierades tre subteman: fysisk aktivitet som skyddsfaktor, sociala och psykosociala förhållanden på livskvalitet, skolmiljöns dubbla roll: stressfaktor och skyddande kontext.Slutsats: För barnsjuksköterskor och andra professioner inom barnhälsovården är det viktigt att ha kunskap om utmaningar som barn med ADHD möter i vardagen, för att på ett tidigt stadium kunna identifiera behov, erbjuda stöd och arbeta hälsofrämjande tillsammans med barnet och dess familj. Det finns ett tydligt behov av fortsatt forskning kring hur olika interventioner påverkar livskvalitet, samt hur dessa effekter kan variera beroende på kön och åldrar. En fördjupad förståelse för dessa variationer är nödvändig för att kunna utforma mer individanpassade behandlingsstrategier.

Förslag på klinisk tillämpning: Arbete med barn som har ADHD kräver ett multiprofessionellt och individanpassat angreppssätt, där medicinska, psykologiska och pedagogiska insatser integreras. En sådan samordnad strategi är avgörande för att stödja barnets utveckling och främja livskvaliteten på ett långsiktigt och hållbart sätt.

Background: Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) is one of the most common psychiatric diagnoses in children globally and can have a significant impact on the individual's development and perceived quality of life. The areas that are primarily affected in children with ADHD are psychosocial functioning, schooling and emotional well-being. These difficulties tend to increase over time, which can lead to reduced self-esteem, increased psychological distress and an increased risk of suicidality. The presence of comorbidity can further complicate the situation and impair quality of life. Studies have shown that children with ADHD often assess their quality of life more positively than their parents do. Increased research focuses on quality of life has contributed to a more holistic understanding of children's health and well-being.

Purpose: The purpose of this master's thesis was to examine the last 15 years of research on quality of life in children with ADHD. The work aimed to identify factors that have the greatest impact on quality of life, to highlight the impact of comorbidity and to investigate how children and parents assess quality of life.

Method: Systematic literature searches in CINAHL, PsycINFO and PubMed resulted in 17 scientific articles, which were analyzed using an integrative analysis method. A systematic integrative literature review was used as study design.

Results: The analysis resulted in three central themes: Different expressions of quality of life in children with ADHD, the reinforcing effect of comorbidity on quality of life impairment and differences between children's and parents' perceptions of quality of life. Under the first theme, three subthemes were identified: physical activity as a protective factor, social and psychosocial conditions on quality of life, the dual role of the school environment: stress factor and protective context.

Conclusion: For pediatric nurses and other professions in child health care, it is important to have knowledge about the challenges that children with ADHD face in everyday life, in order to be able to identify needs at an early stage, offer support and work to promote health together with the child and their family. There is a clear need for continued research into how different interventions affect quality of life, and how these effects may vary depending on gender and age. A deeper understanding of these variations is necessary to be able to design more individually adapted treatment strategies.

Suggestions for clinical application: Working with children with ADHD requires a multiprofessional and individually adapted approach, where medical, psychological and educational interventions are integrated. Such a coordinated strategy is crucial to supporting the child's development and promoting quality of life in a long-term and sustainable way.