Bakgrund: Palliativ vård ges till de patienter som har en obotlig sjukdom eller skada, vilket innebär att den inte är begränsad till ålder, diagnos, kön, religion eller tid på dygnet. I Sverige behöver 550 barn varje år palliativ vård, några av barnen får det i hemmiljö. Det finns en stor fördel med att vårda barn i hemmet. Denna vårdform ger goda möjligheter att tillgodose symtomlindring och livskvalité för barnet. Barncentrerad vård är något som används vid vård med barn för att främja barnets åsikter, lyfta deras vilja och öka delaktigheten. För att arbeta med palliativ vård behöver sjuksköterskan inte vara specialiserad även om det är rekommenderat. Det finns samband mellan sjuksköterskans kompetens och patientens möjlighet till välbefinnande. För att kunna ge palliativ omvårdnad som är säker, evidensbaserad och bäst praxis krävs det att sjuksköterskorna är specialiserade inom palliativ vård. Det är även betydelsefullt att sjuksköterskan och specialistsjuksköterskan upplever en bra hälsa, eftersom möjligheten att ge god vård och det lilla extra i arbetet ökar. Sjuksköterskor är bland de yrken som upplever mest ohälsa.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskors och specialistsjuksköterskors upplevelser av att vårda barn inom palliativ vård i hemmet.

Metod: Integrativ litteraturstudie med ett induktivt förhållningssätt baserat på åtta vetenskapliga artiklar. Datainsamlingen gjordes i databaserna PubMed, Cinahl och Psykinfo. Analys av data som samlades in gjordes enligt Whittemore och Knafls integrativ analysmetod.

Resultat: Upplevelserna som identifierades delades upp i tre olika teman och totalt sju subteman. I temat Förutsättningar för god vård beskrivs underlättandet av tidig remittering till hemsjukvården, vikten av gott samarbete mellan olika professioner och hur arbetsbelastningen försvårade specialistsjuksköterskorna att ge en god vård. Den professionella förmågan där beskrivs vikten av kunskap hos specialistsjuksköterskan och kommunikationen mellan olika professioner samt barnet. Det tas även upp om hur hemmiljön inte var optimal för att ge vård i och olika svårigheter med föräldrarna som kan uppstå. I Specialistsjuksköterskors känslor om arbetet identifieras vikten av erfarenhet hos specialistsjuksköterskan, olika upplevelser identifierades som gav motivation och var utmanande.

Slutsats: Resultatet i studien är betydelsefull för att kunna förbättra den palliativa vården för barnet i hemmet. Den är speciellt viktig nu när vården övergår mer till hemmet i stället för på sjukhuset. Genom att använda resultatet från denna studie kan vården i hemmet med barn stärkas. Det kan också förbättra barnets och familjens vård samt stärka specialistsjuksköterskan i sin yrkesprofession. Det kommer behövas ytterligare forskning inom detta ämne för att förbättra både arbetsmiljön och barnets vård.

Background: Palliative care is provided to patients with an untreatable illness or injury, meaning it is not limited to age, diagnosis, gender, religion or time of the day. In Sweden 550 children require palliative care, some are treated within their own home. There are several benefits of caring for children in their own home, to have better possibilities to relief of the symptoms, which can increase the child’s quality of life. Nurses working with palliative care does not require any specific degree, but it is recommended to be specialized with palliative care, this to ensure patients are given a palliative care that is safe, evidence based and done with good practice. Nurses are often experiencing emotional stress during their work. The stress may affect the treatment given to patients negatively. Child-centered care is used while working with children to benefit the child’s own opinion and to work with their own choices and participation. It also important that nurses experience good health, as the opportunity to provide good care and that little extra at work increase. Nurses are among the professions that experience the most illness.

Aim: Describe nurses’ and specialist nurses’ experiences of caring for children in palliative care in their home environment.

Method: An integrative literature study with an inductive approach based on eight scientific articles. Data was collected from the databases, PubMed, Cinahl and PsykInfo. When analyzing the data, Whittemore and Knafls integrative analysis method was used to analyze data.

Results: Experiences that were identified was divided into three different themes, and a total of seven subthemes. Conditions for good care describe how an early remittance towards homecare can ease the transition. It emphasizes the importance of good cooperation between the different professions and how the workload for specialized nurses made it more difficult to provide patient's good care. The professional capability highlights the importance of the competence required by nurses and that good communications are required between the different professions and the child. It is also mentioned that home treatment is not always an optimal place to provide care and difficulties with the child’s parents can arise when treated at home. In specialistnurses’ feelings about work the importance of experience for the specialist nurse is identified, different experiences were identified that provided motivation and were challenging.

Conclusion: The results of the study are important for improving palliative care for children in their home enviroment. It is especially important now that care is increasingly being provided at home rather than in hospitals. Using the results of this study can strenghten care for children in their home enviroment. It can also improve the care of the child and the family, as well as strengthen the specialist nurse in her profession. Further research will be needed in this area to improve both the work environment and the care of the child.