Bakgrund: Hälsa är en rättighet enligt lag för alla i Sverige och är ett nyckelbegrepp för alla sjuksköterskor. Hälsa och ohälsa är subjektivt och är beroende av erfarenheter, kultur och värderingar på både samhällets och individens nivå. Människan utvecklas hela livet men det är under de första åren i livet som hjärnans neurologiska utveckling är som störst och är som mest känslig. I dagens samhälle har digitala skärmar blivit en stor del av vardagen och både positiva och negativa effekter kan ses. Inom barnhälsovården jobbar barnhälsovårdssjuksköterskan med målet att bidra till bästa möjliga hälsa för alla barn. Arbetet innebär att främja barns utveckling, hälsa och välbefinnande och att jobba preventivt för att förhindra ohälsa och att tidigt identifiera negativa effekter av skärmtid.

Syfte: Syftet var att beskriva hur barns digitala skärmtid påverkar deras utveckling och hälsa i åldrarna 2 månader till och med 6 år.

Metod: Studien utfördes som en integrativ litteraturöversikt för att få en större förståelse och en bättre helhetsbild av det valda forskningsområdet. Data bestod av 13 kvantitativa och två kvalitativa artiklar som granskades, analyserades och kodades vilket ledde till underkategorier och huvudkategorier.

Resultat: Resultatet visade på att det fanns ett samband mellan hur mycket tid barn i förskoleåldern tittade på skärm och utvecklingsförseningar inom kognition och språk, samt sämre fysisk hälsa. Resultatet presenteras i tre kategorier: Barns kognitiva funktioner, Barns kommunikativa och språkliga förmågor och Barns livsstil och beteende. Skärmtidens påverkan på den kognitiva utvecklingen kan visa sig som beteendeförändringar såsom hyperaktivitet och sämre självförmåga. De språkliga förseningarna innebar sämre ordförråd, meningsuppbyggnad och bristande social kompetens, vilket kunde leda till att barnen hade svårare att kommunicera och interagera med jämnåriga. Skärmtittande tillsammans med en förälder i ett pedagogiskt utbildande syfte kunde ha en viss positiv effekt på ordförråd och meningsbyggnad. Den fysiska hälsan visade sig bli påverkad i form av vissa motoriska förseningar och övervikt och fetma som senare riskerar att leda till metabolt syndrom.

Slutsats: Det finns ett negativt samband mellan barns digitala skärmtid och deras utveckling inom kognition, språklig förmåga och fysiska hälsa. Däremot fanns det vissa positiva effekter när skärmtittande genomfördes med en förälder i ett pedagogiskt utbildande syfte.

Background: Health is a legal right for everyone in Sweden and is a key concept for all nurses. Health and ill health is subjective and depend on experiences, culture and values at both the societal and individual levels. Humans develop throughout their lives, but it is during the first years of life that the neurological development of the brain is the greatest and most sensitive. Today, digital screens have become a large part of everyday life and both positive and negative effects are discovered. In child health care, the child health nurse works with the goal of contributing to the best possible health for all children. The work involves promoting children's development, health and well-being and working to prevent ill health and early on identify any negative effects caused by screen time.

Aim: The aim of this study was to describe how children's digital screentime made an impact on their development and health between the ages of 2 months and 6 years.

Methods: The thesis was conducted as an integrative literature review as this enabled to gain a greater understanding and a better overall picture of the chosen research area. The result consists of 13 quantitative and two qualitative articles that were reviewed, analysed and coded, leading to subcategories and to categories.

Results: The results showed that there was a relationship between the amount of time preschool children spent watching screens and developmental delays in cognition and language, as well as poorer physical health. The results are presented in three categories: Children's cognitive functions, Children's communicative and linguistic abilities and Children’s lifestyle and behavior. The impact of screen time on cognitive development can manifest itself as behavioural changes such as hyperactivity and poorer executive functions. The language delays meant poorer vocabulary, sentence construction and lack of social skills, which could lead to children having more difficulty communicating and interacting with peers. Watching screens together with a parent for educational purposes could have a certain positive effect on vocabulary and sentence structure. Physical health has also been shown to be affected in the form of certain motor delays and overweight and obesity, which later risks leading to metabolic syndrome.

Conclusion: There is a negative relationship between children's screen time and their development in cognition, language ability and physical health. However, there were some positive effects when screen viewing was conducted with a parent in a pedagogical training setting.