Palliative care aims to relieve suffering and improve quality of life for patients with life-threatening illnesses. Although often linked to older adults, some children also need palliative care. These children are a vulnerable group, and caring for them is emotionally challenging for nurses. This highlights the need for child-adapted, equitable, and professional palliative care.

The aim of this study was to describe nurses’ experiences of caring for children in palliative care. The study was conducted with inspiration from meta synthesis and based on a qualitative method with an inductive approach, using nine scientific articles. The articles were searched from databases CINAHL and PubMed. Friberg’s five-step model was used to analyze the articles.

Three major themes emerged: emotional impact, challenges in communication with children and relatives and development of competence and education. Nurses described the emotional burden of caring for children in palliative care, highlighting feelings of grief, anxiety, and ethical dilemmas. Communication with children and families was a central challenge, especially when discussing death, interpreting nonverbal cues, and bridging gaps between healthcare staff and families. Lack of both education and experience created uncertainty among nurses, while collegial support and training were essential for nurses to provide confident and compassionate care.

This study emphasizes that improved education and structured support are essential to strengthen nurses’ competence and well-being, which in turn can lead to safer and higher-quality care for children at the end of life.

Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn i palliativ vård. Resultatet visade att sjuksköterskor ofta upplevde en stark känslomässig belastning som påverkade både deras psykiska hälsa och arbetsförmåga. De mötte dessutom stora utmaningar i kommunikationen med barnen och deras familjer, vilket förstärktes av bristande utbildning och osäkerhet. Trots sin kunskap kände många sjuksköterskor sig otillräckliga i arbetet. Studien underströk vikten av stöd från kollegor och arbetsplatsen för att hantera de känslomässiga påfrestningarna. Slutsatsen var att det behövdes förbättrad utbildning och strukturerat stöd för sjuksköterskor inom palliativ vård för barn för att stärka deras kompetens och välmående, vilket i sin tur kunde bidra till en tryggare och mer kvalitativ vård för barn i palliativt skede.

Bakgrunden till studien visade att vården av barn i palliativt skede innebar stora utmaningar, inte bara fysiskt utan också emotionellt. Tidigare forskning pekade på att sjuksköterskor i denna vård ofta kände sorg, stress och otillräcklighet. Kommunikation med svårt sjuka barn och deras familjer var särskilt komplex och krävde stor känslighet och erfarenhet. Metoden i studien genomfördes med inspiration av metasyntes och utifrån en kvalitativ metod, där flera tidigare forskningsartiklar analyserades. Genom en beskrivande syntes enligt Fribergs femstegsmodell identifierades centrala teman som emotionella utmaningar i vården av barn i palliativ skede, utmaningar vid kommunikation med barn och närstående och Professionell utveckling och kunskapsbehov.

I diskussionen framhölls att sjuksköterskors känslomässiga belastning och kommunikations-utmaningar kunde påverka både deras välmående och vårdkvaliteten negativt. Det var därför viktigt att chefer inom vårdorganisationen ombesörjde att sjuksköterskorna erbjuds emotionellt stöd och möjligheter till återhämtning. Kompetensutveckling inom kommunikation och psykosocialt stöd betonades som avgörande för att sjuksköterskor skulle känna sig trygga och kunna ge bästa möjliga stöd till barn och familjer. En hållbar arbetsmiljö och rätt stödstrukturer kan minska psykisk belastning och stress hos vårdpersonalen och kan bidra till att sjuksköterskor bättre hanterar de emotionella påfrestningarna i arbetet.