Background: Autism, also known as autism spectrum disorder (ASD), is a neuropsychiatric disorder characterized by difficulties with communication, social interaction, and repetitive behaviors. People with autism often have comorbidity with other medical conditions and experience healthcare encounters as challenging due to a lack of adaptation in the environment and treatment. Nurses have a professional responsibility to provide person-centered and dignified care, but many experience uncertainty in meeting people with autism due to a lack of knowledge.

Aim: The aim of this study was to shed light on individuals with autism and their encounters with the healthcare system.

Method: This study was conducted utilizing a literature-based methodology. Articles were searched using databases CINAHL, PubMed and PsycINFO and resulting in 9 qualitative articles analyzed according to Friberg´s 5-step model.

Results: Two themes were identified: Communication and rational care, and Environmental and Organizational Factors Affecting Nursing Care. Then every theme had their subtheme. Subthemes for the first them were: adapted communication in healthcare encounters, the importance of close relatives and relationship and continuity as factors of safety. The subthemes of the second theme were: impact of sensory factors and the importance of structure and predictability.

Conclusion: Nurses’ adaptation of communication, care environment, and relational continuity, along with the inclusion of next of kin, proved essential in meeting the needs of individuals with autism and promoting safe, person-centered, and high-quality nursing care.

Allt fler i befolkningen diagnostiseras med autism vilket betyder att fler personer med autism kommer söka hälso- och sjukvård. Detta kan medföra utmaningar för vården men inte minst för personer med autism. Deras diagnos gör att de har komplikationer som inte gemene man har eller behöver tänka på när de söker vård. Personer med autism har ofta en vardaglig kamp där de har svårt med kommunikation samt att de reagerar starkt på intryck som exempelvis ljud och ljus.

Denna studie vill belysa personer med autism och deras vårdmöte med sjukvården. Resultatet visade ett flertal faktorer som påverkade personer med autism, men som kunde åtgärdas för att möjliggöra personcentrerat arbete för sjuksköterskor. En av dessa faktorer var kommunikation som ofta utgjorde en källa till stress, oro och ångest för personer med autism. Dessa faktorer kunde sjuksköterskor tänka på genom användning av verbal samt icke verbal kommunikation samt undvika otydliga frågor, snabba rörelser och ansiktsuttryck. Närstående var också en viktig faktor, som lyckligtvis var ett samarbete sjuksköterskor kunde räkna med då personer med autism på grund av sina utmaningar sällan sökte vård själva. Närstående bar på en ovärderlig förmåga att kunna tolka och förstå deras närstående som sjuksköterskor inte alltid kunde.

Relation och kontinuitet var en annan faktor som personer med autism uppskattade. På grund av deras kommunikationssvårigheter var det inte alla sjuksköterskor personer med autism kunde känna sig trygga med och ifall de kunde träffa samma sjuksköterskor kunde känslan av otrygghet minska. En miljö med mycket ljud- och ljus intryck kunde ha en stor påverkan på personer med autism. En miljö med starka ljus, obehagliga ljud, väntrum med ett stort antal människor eller oväntade förändringar var inte att föredra. Detta kunde åtgärdas med ljuddämpande hörlurar, väntrum med ett mindre antal människor samt snabbare triage.

För att möjligheten till att möta dessa behov på ett professionellt sätt framgick det i resultatet att sjuksköterskor behövde kunskap om autismens uttryck samt anpassa sitt bemötande, sin kommunikation samt miljön utifrån personer med autism förutsättningar. Metoden som användes för denna studie var litteraturbaserad studie av kvalitativa artiklar. Kommunikation, relation, kontinuitet, närstående samt miljön betydelse var centrala faktorer som påverkade vårdkvaliteten för personer med autism. Personcentrerad vård som samtidigt var värdighetsbevarande var viktig för att genomföra ett individanpassat vårdmöte.