Background: Pressure ulcers account for eight percent of all healthcare-related injuries, leading to significant costs and patient suffering. However, they can be prevented through proactive risk mitigation measures. Pressure ulcers involve damage to the skin and underlying tissue, which can develop rapidly without proper interventions. Nurses assess patient risk using evaluation tools and provide regular preventive care. Their responsibility includes following regulations and using evidence-based methods to ensure patient safety

Aim: nurses´ experience of pressure ulcer prevention

Method: Literature-based study of qualitative research inspired by metasynthesis. R

esults: Nurses struggled with pressure ulcer prevention due to limited time and staff shortages. Good teamwork, clear routines, and proper documentation were all proven to be essential for effective prevention. Preventive care was considered a vital part of nursing, but more education was needed. Building strong relationships with patients was seen as important. Nurses have different views on risk assessment tools, and some lacked knowledge on how to use them properly.

Conclusion: Several areas for development exist within pressure ulcer prevention. Nurses require continuous education and knowledge enhancement to refine their expertise and adopt a more evidence-based approach to patient care. Additionally, organizational aspects such as time and staff shortages, established routines, and the definition of nursing responsibilities need further improvement.

Syftet med denna litteraturbaserade studie var att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av trycksårsprevention.

Resultatet visar att tid- och personalbrist är en betydande faktor för trycksårspreventionen. Vidare visades att en bra teamsamverkan, goda rutiner samt en korrekt journalföring var viktiga faktorer i det preventiva arbetet. De flesta sjuksköterskor uppfattade det preventiva arbetet som en grundläggande del av omvårdnaden, vilket bidrog till kvalité. Dock identifierades det att sjuksköterskorna var i behov av kunskapsutveckling. Det uppgavs vara av vikt med en god vårdrelation mellan patient och sjuksköterska. Olika syn på riskbedömningsinstrumenten fanns och detta speglades i hur det användes. Det observerades i resultatet att sjuksköterskor hindrades i det trycksårpreventiva arbetet av olika faktorer. Detta kunde bero på patientens hälsotillstånd och brist på material.

I diskussionen framkom det att brist på tid och personal försvårar arbetet med trycksårsprevention. Teamarbete, kunskap, förbättrade riskbedömningsinstrument, tydliga rutiner och god kommunikation var avgörande faktorer för ett bra trycksårsförebyggande arbete. Vilket gav slutsatsen att flera utvecklingsområden fanns inom trycksårspreventionen. Det fanns ett behov av kunskap och vidareutbildning för att utveckla sjuksköterskors erfarenheter och detta skulle bidra till evidens i omvårdsarbetet. Även organisatoriska frågor om tid- och personalbrist, rutiner och vad som uppgavs vara sjuksköterskans ansvar var något som behövde utvecklas. I bakgrunden beskrivs det att vårdskada är kostsamt för samhället, definitionen av trycksår, hur dessa klassificeras samt vilka parametrar som används vid en riskbedömning.

Bakgrunden ger läsaren en förförståelse för ämnet genom att belysa sjuksköterskans ansvar, beskriva vad personcentrerad- och evidensbaserad vård är och vad som menas med vårdande. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturbaserad metod inspirerad av metasyntes av tidigare forskning som sammanställdes och analyserades med utgångspunkt från Friberg (2022) femstegsmodell. Åtta artiklar valdes ut, nyckelord identifierades för att skapa subteman och teman till resultatet.