Background: The definition of bullying is repeated and unwanted actions that are intended to humiliate and cause distress to the victim. In the healthcare sector, workplace bullying is a work-related problem that can have far-reaching consequences for nurses’ mental and physical health and their abilities to provide good and safe nursing care. This includes nurses being burned out, increased staff turnover, and risks for patient safety. Hence, workplace bullying does not only threaten the health of nurses but can also affect the healthcare organization's ability to provide high-quality care.

Aim: The aim was to investigate nurses' experiences of being victims of bullying in the workplace.

Method: A literature review based on the analysis of 9 qualitative scientific articles were performed. A systematic literature search was performed in Cinahl and PubMed. The articles were analyzed based on the five-step model by Friberg, where the focus was on nurses' experiences of being victims of bullying in the workplace were conducted.

Results: Two main themes were identified. First main theme: The work environment and climate contributed to the vulnerability of the nurses, with subthemes: Workload created conflicts that led to bullying and Power imbalances and lack of support increased insecurity. Second main theme: Consequences and management of bullying, with subthemes: Development of mental and physical ill health with a risk to patient safety, Resilience from being exposed in order to meet patients' needs and Management through personal and organizational strategies.

Conclusion: The conclusion of this literature-based study was that workplace bullying was affecting both nurses' own health and the quality of care. It was found that workplace bullying was grounded in the workplace environment characterized by power imbalances and conflicts. Systematic changes in the workplace culture could be needed to manage the circumstances that lead to workplace bullying.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att falla offer för mobbning på arbetsplatsen. Arbetet resulterade i två huvudteman med fem underteman. Det första huvudtemat var: Arbetsmiljön och klimatet bidrog till sjuksköterskornas utsatthet med följande underteman: Arbetsbelastning skapade konflikter som ledde till mobbning och Maktobalans och brist på stöd ökade otryggheten. Andra huvudtemat var: Konsekvenser och hantering av mobbningen med följande underteman: Utveckling av psykisk och fysisk ohälsa med risk för patientsäkerheten, Motståndskraft av att bli utsatt för att kunna tillgodose patienters behov och Hantering genom personliga och organisatoriska strategier.

Det framkom att mobbning på arbetsplatsen kunde resultera i negativa konsekvenser, både för den enskilda sjuksköterskans hälsa och mående, men även för vårdkvalitet inom hälso- och sjukvården. Sjuksköterskor som utsattes för mobbning kunde uppleva ökad stress, ångest, känslor av isolering och fysisk utmattning. Dessa faktorer sågs kunna riskera att försämra sjuksköterskans förmåga att leverera en god och säker vård. I bakgrunden beskrivs mobbning på arbetsplatsen som ett arbetsmiljöproblem inom hälso- och sjukvården, där sambandet mellan mobbning och psykisk ohälsa är särskilt oroväckande. Tidigare forskning beskrivs, samt definitionen av mobbning på arbetsplatsen. Metoden som använts är en litteraturbaserad studie grundad på forskning med kvalitativ metod där relevanta studier analyserats i avsikt att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av mobbning på arbetsplatsen.

I resultatdiskussionen framställs sjuksköterskors erfarenheter av att utsättas för mobbning på arbetet som har uppkommit under analysen som diskuteras utifrån de teman som framkom i resultatet.