Background - Intimate partner violence (IPV) is a widespread public health issue that primarily affects women. Globally, one in three women is subjected to some form of violence during her lifetime. In Sweden, approximately one in seven people report having experienced violence in a close relationship. This type of violence can be physical, psychological, sexual, or economic, often leading to severe consequences for both physical and mental health. Many women seek help through emergency departments, where nurses are often the first point of contact.

Aim - The aim of this study was to illuminate nurses’ experiences within emergency care settings when encountering women exposed to intimate partner violence.

Method - A literature-based methodology inspired by meta-synthesis was applied, aiming to integrate findings from qualitative studies. Ten peer-reviewed qualitative research articles from various countries were systematically identified through the database Cinahl and analyzed using Friberg’s five-step model for qualitative data analysis.

Result - The analysis resulted in three themes: emotional reactions, organizational barriers, and language and cultural challenges. Nurses reported emotional strain, including feelings of sorrow, frustration, and helplessness. Barriers such as high workload, lack of clear guidelines, insufficient training, and limited time made it difficult to identify and support women exposed to IPV. Additionally, language difficulties and cultural differences contributed to the complexity of care.

Conclusion - The study highlights the need for clear guidelines, organizational support, and ongoing education to strengthen nurses’ ability to identify and support women exposed to IPV. Such measures may lead to earlier detection, improved care, reduced suffering, and contribute to sustainable healthcare.

Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter inom akutmottagningar av att möta kvinnor som är utsatta för våld i nära relationer. Studien bygger på tidigare publicerad forskning där tio vetenskapliga artiklar analyserades. Våld i nära relation är ett samhällsproblem som drabbar många kvinnor världen över. Enligt World Health Organization (WHO) utsätts var tredje kvinna i världen någon gång under sitt liv för våld. I Sverige uppger var sjunde person att de blivit utsatta för någon form av våld i nära relation. Våld kan ta sig uttryck på många olika sätt och kan vara fysiskt, psykiskt, sexuellt eller ekonomiskt. Alla typer av våld påverkar den fysiska och psykiska hälsan för individen som utsätts. Många kvinnor som har blivit utsatta för våld i nära relation söker sig till hälso- och sjukvården för att få hjälp och då oftast till akutmottagningar. Sjuksköterskor har en viktig roll i att upptäcka och hjälpa kvinnor som utsätts för våld i nära relationer.

Genom att vara uppmärksam och våga ställa frågor om våld kan sjuksköterskor bidra till att våld upptäcks i ett tidigt skede samt förhindra fortsatt våld och ge den utsatta kvinnan stöd och skydd. Därför är det avgörande att sjuksköterskor har kunskap om hur de ska agera i dessa situationer. Resultatet visade att många sjuksköterskor blev känslomässigt påverkade och kände sorg, ilska, maktlöshet och frustration över att inte kunna ge stöd och hjälp till kvinnan på ett bra sätt. Detta berodde delvis på brister i kunskap, stöd och riktlinjer inom verksamheten. Studien visar att sjuksköterskor behöver mer kunskap, tydliga riktlinjer, tillgång till avskilda samtal och tillgänglighet till tolk. Med dessa förutsättningar kan sjuksköterskan känna en ökad trygghet i identifieringen av våldsutsatthet och ge adekvat hjälp och stöd till dessa kvinnor.