Background: Prostate cancer is the second most common cancer worldwide and a leading cause of cancer-related death among men. In Sweden, prostate cancer is the most frequently diagnosed cancer among men. Family history is identified as a significant risk factor, particularly if a close relative such as a father or brother has previously been diagnosed. The area of sexual health can be surrounded by stigma, which can affect the quality of care.

Aim: The aim of the study was to describe men´s experiences of sexual health after treatment for prostate cancer.

Method: The method was designed as a literature-based study that integrated qualitative research and was inspired by meta-synthesis. Eleven scientific articles were analyzed according to Friberg’s model in five steps.

Results: The analysis resulted in three themes and six sub-themes. The themes were; Barriers to discussing sexual health are characterized by passivity, The changes in the body require adaptation, and Love continues under new conditions. Men expressed shame and emotional isolation due to erectile dysfunction and loss of masculine identity. Healthcare encounters were often perceived as inadequate, focusing mainly on physical function rather than emotionalneeds. Intimacy was redefined by many men through emotional closeness rather than sexual performance.

Conclusion: Sexual health is a vital aspect of well-being for men who have undergone treatment for prostate cancer. Nurses need to adopt a proactive and person-centered approach by addressing sexual health as an integrated part of care. Creating a safe space for dialogue and offering tailored information may reduce suffering and improve quality of life for these patients.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män i Sverige och varje år får cirka 10 000 män diagnosen. Många överlever tack vare effektiv behandling, men det finns risk att denna kan påverka den sexuella hälsan negativt. Erektil dysfunktion, minskad lust och en upplevelse av förlorad maskulinitet är vanliga biverkningar efter behandlingen. Författarna till examensarbetet har genomfört en litteraturbaserad studie benämnd integrerande sammanställning av kvalitativ forskning och bygger på analys av elva kvalitativa studier.

Studiens syfte är att beskriva mäns erfarenheter av sexuell hälsa efter behandling av prostatacancer. Systematiskt valda studier analyserades enligt en tydlig femstegsmodell för att identifiera gemensamma teman och mönster. I resultatet framkommer tre teman: barriärer vid samtal om sexuell hälsa präglas av passivitet, kroppens förändring förutsätter anpassning och kärleken lever vidare på nya villkor. Barriärer vid samtal om sexuell hälsa präglas av passivitet handlar om hur män har svårt att prata om problem med både vårdpersonal och partner, ofta på grund av skam och känslan av att ha förlorat sin manlighet. Många upplever att de inte får det stöd de behöver från vården. Samtalen i vården är ofta tekniska och fokuserar på hjälpmedel, medan männen även har behov av emotionellt stöd. Temat kroppens förändring förutsätter anpassning, beskriver hur de kroppsliga förändringar som erektionsproblem, urinläckage och minskad sexlust påverkar självbild och självkänsla. Många förknippar manlighet med sexuell förmåga, vilket väcker sorg och frustration. Temat kärleken lever vidare på nya villkor handlar om hur män anpassa sig till relationens förändrade förutsättningar och de utmaningar som följer efter sjukdom och behandling. Intimitet får en ny innebörd där samtal, ömhet och gemenskap blir viktigare än sexuell prestation.

Slutsatsen är att sexuell hälsa utgör en viktig del av livet även efter en lyckad behandling av prostatacancer. Sjuksköterskor behöver våga ta upp ämnet, ge individanpassad information och skapa en trygg miljö där män kan prata om sina känslor och behov. När detta sker kan vården bidra till ökad livskvalitet och hjälpa män att återfinna både självkänsla och närhet i livet efter prostatacancer.