Bakgrund: Palliativ vård är en aktiv helhetsvård av människan som syftar till att lindra fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt lidande samt förbättra livskvaliteten för personer som drabbats av en obotlig sjukdom. Den existentiella dimensionen inkluderar frågor och tankar om livet vilket uppkommer när människan får insikt om livets ändlighet och värde. En central del för att sjuksköterskan skall kunna förstå och uppmärksamma patientens existentiella lidande ligger i kommunikation – i dialogen mellan sjuksköterskan och patienten. För att öka förståelsen för den kulturella kontextens inverkan kopplat till sjuksköterskans utmaningar appliceras Leiningers Culture Care Theory.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att hantera existentiella frågeställningar i palliativ vård.

Metod: Arbetet är upplagt som en metasyntes. Den systematiska litteratursökningen i Cinahl och Scopus genererande totalt tio relevanta artiklar som sedan kvalitetsgranskades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Detta utmynnade i tre teman med åtta subteman.

Resultat: Resultatet visar att kommunikation och relationsbyggande ses som avgörande för att kunna tillhandahålla adekvat existentiell omvårdnad. Sjuksköterskor beskriver behov av självreflektion och självomsorg för att hantera sina egna känslor, men också för att kunna möta den palliativa patientens existentiella vårdbehov. Detta presenteras i tre teman; Meningsskapande genom relation och dialog i existentiell omvårdnad, Stöd och strategier att identifiera och bemöta existentiella behov samt Behov av stödstruktur för att hantera existentiella frågeställningar.

Slutsats: Ett personligt engagemang och intresse från sjuksköterskan är ett krav för att kunna lyfta den existentiella dimensionen i vården och för att stärka sin egen person och profession. Genom att ge den enskilda sjuksköterskan rätt kunskapsunderlag, psykosocialt stöd och organisatoriska förutsättningar kan den holistiska synen på palliativ vård stärkas, vilket också möjliggör bättre arbetsmiljö och mindre etiskt stressfyllda situationer.

Background: Palliative care is a form of active holistic care that aims to ease physical, psychological, social and existential suffering and improve quality of life for those with incurable disease. The existential dimension includes thoughts and questions about life and arise when one realises the value of life and that it is finite. Communication can be seen as a link between people and is described as central for the nurse to be able to understand and pay attention to the existential suffering of the patient. Leininger’s Culture Care Theory is described and connected to this study to increase the understanding of the cultural context of the challenges the nurse is facing.

Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of managing existential issues in palliative care.

Method: This study is a metasynthesis. Data was retrieved through systematic literature searches in Cinahl and Scopus which resulted in ten relevant articles. The quality of them was reviewed according to a review template of SBU. The material was analyzed with qualitative content analysis and resulted in three themes and eight subthemes.

Results: The result shows that communication and building relationships was crucial for providing adequate existential care. The nurses depicted a need for self-reflection and self-care to deal with the emotions awoken by caring for palliative patients, but also to be able to meet the patient’s existential care needs. The themes found were; Creating meaning through relation and dialogue in existential care, Support and strategies to identify and meet existential needs and A need for a supportive structure to cope with existential issues.

Conclusion: The nurse needs to have a personal interest and commitment to engage in the existential dimension of care and actively work to strengthen personally and professionally. With the right knowledge base, psychosocial support and organizational conditions the holistic palliative care can be fortified, which will also improve work environment and decrease ethically stressful situations for the individual nurse.