Bakgrund: Långvarig smärta drabbar i stor utsträckning äldre människor och är ett globalt folkhälsoproblem. Beräkningar påvisar att 18 procent av Sveriges befolkning lider av långvarig smärta och utgör därmed en av Sveriges största folkhälsosjukdomar. Smärta hos äldre är oftast svårbedömd och därav vanligen underbehandlad. Tio procent av Sveriges vårdresurser går åt till att behandla långvarig smärta hos äldre patienter. Distriktssköterskor har en central roll i primärvården och involveras i omvårdnaden och behandlingen av äldre patienter med långvarig smärta. Ökade kunskaper kring smärtbehandling behövs inom vården och distriktssköterskors omvårdnadsåtgärder har en betydande roll för den äldre patienten.

Syftet med studien var att kartlägga och belysa distriktssköterskans omvårdnadsåtgärder för äldre patienter med långvarig smärta.

Metod: En systematisk litteraturstudie utfördes med designen Scoping Review som innebar en omfångsgranskning av befintlig forskning inom området.Resultatet innefattar en kartläggning av 12 studier och beskriver distriktssköterskans omvårdnadsåtgärder för äldre patienter med långvarig smärta. Ämnesområden som framkom presenteras utifrån tre huvudämnen: Distriktssköterskans förhållningssätt och bemötande som omvårdnadsåtgärd, Distriktssköterskans stödjande omvårdnadsåtgärder till den äldre patienten och Utbildningens betydelse. Dessa huvudämnen beskrivs vidare i underämnen, vilka handlar om betydelse av ett gott bemötande, lyhördhet och bekräftelse från distriktssköterskan, införandet och stöd av icke-farmakologiska metoder och distriktssköterskans uppgift att handleda äldre patienter i att utveckla fungerande copingstrategier.

Resultatet beskriver även distriktssköterskans roll vid användningen av icke-farmakologiska metoder, såsom fysioterapi, fysisk aktivitet, avslappningsövningar, råd och stöd till hälsosamma levnadsvanor. Distriktssköterskans användning av smärtskattningsskalor, smärtdagböcker och tydlig omvårdnadsdokumentationen var andra omvårdnadsåtgärder som ledde till förbättrad smärthantering för den äldre patienten. Vårdpersonal sågs behöva kontinuerlig kompetensutbildning och distriktssköterskan spelar en viktig roll i informations- och kunskapsspridning till patienter, närstående och hälso- och sjukvårdspersonal. Distriktssköterskans samarbete med anhöriga och övrig vårdpersonal visade sig ha positiv inverkan på patientens hälsa och livskvalité.

Slutsatsen är att kartläggningen beskriver omvårdnadsåtgärder som distriktssköterskan kan använda sig av för att minska den äldre patientens smärta och stödja dem till förbättrad smärthantering. Omvårdnadsåtgärderna kan leda till bättre hälsa och ökad livskvalitet för den äldre patienten.

Background: Chronic pain affects older people and is a global public health issue. 18 percent of Sweden's population suffers from chronic pain, making it one of Sweden's largest public health diseases. Pain in the elderly is often difficult to assess and therefore commonly undertreated. Ten percent of Sweden's healthcare resources are used to treat chronic pain in elderly patients. District nurses play a central role in primary care and are involved in the care and treatment of elderly patients with chronic pain. Increased knowledge about pain management is needed in healthcare, and district nurses' care and interventions are of significant importance for the elderly patient. The aim of the study was to map and highlight district nurses' care and interventions for elderly patients with chronic pain.

Method: A systematic literature review was conducted with the design of a Scoping Review, which involved a comprehensive review of existing research in the field to map district nurses' care and interventions for the elderly with chronic pain.

Results include a mapping of 12 studies and describe district nurses' care and interventions for elderly patients with chronic pain. The topics that appeared are presented based on three main subjects, which were: District nurses' approach and treatment as a nursing intervention, District nurses' supportive nursing interventions for the elderly patient, and the importance of education. These main subjects are further described in subjects, which deal with the importance of good treatment, responsiveness, and confirmation from the district nurse, the introduction and support of non-pharmacological methods, and the district nurse's task of guiding elderly patients in developing effective coping strategies.

The results also describe the district nurse's role in the use of non-pharmacological methods, such as physiotherapy, physical activity, relaxation exercises, advice, and support for healthy living habits. The district nurse's use of pain assessment scales, pain diaries, and clear nursing documentation were other nursing interventions that led to improved pain management for the elderly patient. Healthcare staff were seen to need continuous competence training, and the district nurse plays an important role in the dissemination of information and knowledge to patients, relatives, and healthcare staff. The district nurse's collaboration with relatives and other healthcare staff was found to have a positive impact on the patient's health and quality of life.

Conclusion: The mapping describes nursing care and interventions that district nurses can use to reduce the elderly patient's pain and support them in improved pain management. The nursing care and interventions can lead to better health and increased quality of life for the elderly patient.