Bakgrund:

Forskning visar att svordomar på modersmålet ger starkare reaktioner än på andraspråk. Tidigare studie har främst fokuserat på språkbruk och lärarperspektiv, medan detta arbete undersöker ungdomars egna uppfattningar om svordomar i vardagen med fokus på språkvarietet, identitet och kulturella skillnader.

Syfte:

Syftet med studien är att undersöka hur elever i årskurs nio använder och uppfattar svordomar i relation till deras sociala, kulturella och socioekonomiska bakgrund samt identitet. Studien undersöker också hur lärare hanterar svordomar i klassrummet.Metod: Studien består av en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning med flersvarsfrågor. Enkäten har dessutom kvalitativa inslag i form av öppna frågor som bidrar till en djupare förståelse av elevernas svordomsbruk i olika sociala och kulturella sammanhang.

Resultat:

Elever svär ofta i sociala, känsloladdade situationer och anpassar språket efter social kontext. Elever med annat modersmål än svenska i lägenhetsområden svär i mindre grad än etniskt svenska elever i villaområden, men använder dock grövre svordomar. Utländska elever uppfattar även svordomar mot familjen som mer kränkande och föräldrar reagerar starkare på svordomar än svenska föräldrar. Boendeform och föräldrars utbildning påverkar synen på svordomsbruk. Lärarnas reaktioner på svordomar varierar men kränkande svordomar mot en person leder till konsekvenser.