Bakgrund: Utmattningssyndrom har blivit en alltmer uppmärksammad konsekvens av långvarig arbetsrelaterad stress. Tidigare forskning visar att organisatorisk rättvisa kan fungera som en skyddande faktor mot utmattning, särskilt när emotionella krav i arbetet är höga. Trots detta är samspelet mellan dessa faktorer fortfarande otillräckligt utforskat.

Syfte & Frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan upplevd organisatorisk rättvisa och utmattningssyndrom, samt att analysera om emotionella krav modererar detta samband. Frågeställningarna är: (1) Finns ett samband mellan upplevd organisatorisk rättvisa och utmattningssyndrom? och (2) Modereras detta samband av nivån på emotionella krav i arbetet?

Metod: Studien har en kvantitativ ansats och bygger på en enkätundersökning med 103 yrkesverksamma deltagare från olika branscher i Sverige. Deltagarna rekryterades via tre arbetsplatser samt sociala medier. Mätinstrumenten som användes var Karolinska Exhaustion Disorder Scale (KEDS), The Dimensionality of Organizational Justice samt CarMen-Q för att mäta emotionella krav. Data analyserades med hjälp av korrelationsanalys, multipel regressionsanalys och moderationsanalys (PROCESS v.5). Alla kontinuerliga variabler centrerades och bootstrapping med 5000 iterationer tillämpades.

Resultat: Resultaten visade ett signifikant negativt samband mellan organisatorisk rättvisa och utmattningssyndrom (r = –.40, p < .01). Emotionella krav hade ett positivt samband med utmattning (r = .60, p < .01) och en signifikant modererande effekt identifierades (B = –.29, p = .005). Sambandet mellan låg rättvisa och hög utmattning var tydligast vid höga nivåer av emotionella krav.

Slutsats: Organisatorisk rättvisa fungerar som en skyddande faktor mot utmattningssyndrom, särskilt i arbetsmiljöer där emotionella krav är höga. Resultatet betonar vikten av rättvisa arbetsvillkor för att förebygga stressrelaterad ohälsa och långvarig frånvaro från arbetslivet.

Background: Burnout syndrome has become an increasingly recognized consequence of long-term work-related stress. Previous research shows that organizational justice can act as a protective factor against burnout, especially when emotional demands at work are high. Despite this, the interaction between these factors is still insufficiently explored.

Purpose & Questions: The purpose of the study is to investigate the relationship between perceived organizational justice and burnout syndrome, and to analyze whether emotional demands moderate this relationship. The questions are: (1) Is there a relationship between perceived organizational justice and burnout syndrome? and (2) Is this relationship moderated by the level of emotional demands at work?

Method: The study has a quantitative approach and is based on a questionnaire survey with 103 working participants from different industries in Sweden. The participants were recruited via three workplaces and social media. The instruments used were the Karolinska Exhaustion Disorder Scale (KEDS), The Dimensionality of Organizational Justice, and the CarMen-Q to measure emotional demands. Data were analyzed using correlation analysis, multiple regression analysis, and moderation analysis (PROCESS v.5). All continuous variables were centered and bootstrapping with 5000 iterations was applied.

Results: The results showed a significant negative relationship between organizational justice and burnout (r = -.40, p <.01). Emotional demands had a positive relationship with exhaustion (r = .60, p <.01) and a significant moderating effect was identified (B= -.29, p = .005). The relationship between low justice and high exhaustion was most evident at high levels of emotional demands.

Conclusion: Organizational justice functions as a protective factor against burnout, especially in work environments where emotional demands are high. The result emphasizes the importance of fair working conditions to prevent stress-related ill health and long-term absence from work.