Sverige har en åldrande befolkning, och alkoholbruk bland äldre ökar, vilket innebär nya utmaningar för socialtjänsten. Tidigare forskning antyder att äldre med alkoholproblem ofta osynliggörs inom socialt arbete. Denna studie syftar till att undersöka om klientens ålder påverkar socialsekreterares och biståndshandläggares biståndsbedömningar vid alkoholmissbruk samt om ålderistiska attityder förekommer.

En vinjettbaserad enkät besvarades av 109 svenska socialsekreterare och biståndshandläggare. Respondenterna delades slumpmässigt in i fyra grupper och fick besvara frågor om ett identiskt klientfall där endast åldern varierade (25, 45, 69 eller 82 år). Bedömningen av tjugo potentiella insatser samt Medical Condition Regard Scale (MCRS) analyserades med chi-två-test och envägs-ANOVA. Tre förstahandsinsatser påverkades av klientens ålder: hemtjänst föreslogs oftare till de äldsta, försörjningsstöd oftare till de yngsta och samordnad individuell plan mer sällan till 45-åringen (p ≤ .003). Resterande insatser påverkades inte av klientens ålder. Envägs-ANOVA visade ingen signifikant åldersskillnad i attityder mellan vinjettgrupperna eller mellan yngre och äldre respondenter (p = .63), vilket indikerar frånvaro av explicit ålderism. Studiens teoretiska ramverk utgår från begreppet ålderism och social identitetsteori, vilket möjliggör analys av hur ålder och grupptillhörighet kan påverka professionellas bedömningar.

Resultaten antyder strukturella mönster där ålder verkar påverka val av insats, trots att detta inte uttrycks direkt i attityder. Formuleringen "biståndshandläggare inom området missbruk" som användes i informationsutskicket är inte en vedertagen yrkestitel inom socialtjänsten och har med största sannolikhet påverkat urvalet, samt generaliserbarheten till en enskild yrkesgrupp.