Denna studie syftar till att undersöka hur somaliska kvinnor i Sverige upplever sin dubbla kulturella tillhörighet i relation till kvinnlig könsstympning samt hur professionella som möter könsstympade kvinnor i sitt arbete skapar tillit och arbetar stödjande och förebyggande. Studien utgår från ett kvalitativt angreppssätt där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Fyra kvinnor med somalisk bakgrund samt fem professionella, tre barnmorskor och två BVC-sjuksköterskor deltog i studien. Intervjuerna analyserades genom tematisk analys enligt Braun och Clarke (2006), och tolkades med hjälp av intersektionell teori, tillitsteori och stigma.

Resultatet visar att kvinnornas syn på kvinnlig könsstympning förändrats i samband med migrationen till Sverige. De beskriver hur de i barndomen betraktade praktiken som en självklar kulturell norm, men genom utbildning, vårdkontakter och nya samhällsvärderingar utvecklat ett kritiskt förhållningssätt. I mötet med det svenska samhället beskriver kvinnorna en upplevelse av stigmatiserade kopplad till könsstympningen. De uppger att de idag förhåller sig selektivt till sina kulturella normer och formar en identitet som präglas av både somaliska och svenska värderingar. De professionella lyfter vikten av ett respektfullt, icke-dömande bemötande samt behovet av kontinuitet för att skapa tillit. Samtidigt uttrycks frustration över bristande resurser och svårigheten att nå utsatta grupper.

I diskussionen betonas behovet av ökad interkulturell kompetens, samt vikten av samverkan inom välfärdssystemet för att förebygga kvinnlig könsstympning på ett etiskt och tillitsfullt sätt.