Bakgrund: Sexuell hälsa och intima relationer är grundläggande delar av välbefinnande och identitet. Personer med funktionsnedsättning, i synnerhet intellektuell funktionsnedsättning möter däremot ofta hinder i att utveckla och uttrycka sexualitet. Personal på LSS-bostäder har en betydande roll, de ansvarar för att främja och ge de boende stöd i deras sexuella hälsa. Trots den betydande rollen saknar de ofta utbildning och stöd, därför finns behovet av att utveckla socialt arbete i en mer inkluderande riktning som bekräftar sexuella rättigheter för alla.

Syfte: Studien syftar till att undersöka hur personal beskriver ansvar och vilka faktorer som påverkar handlingsutrymmet i arbetet med sexuell hälsa och intima relationer, samt hur arbetet påverkas av organisatoriska riktlinjer, normer och utbildning. Metod: Studien utgår ifrån en kvalitativ metodologi, empirin samlades från sex semistrukturerade intervjuer med personal på LSS-bostäder. Fem kvinnor och en man deltog, i åldrarna 30–60 med en arbetserfarenhet mellan sju och 30 år, från tre olika kommuner. Empirin analyserades med en tematisk analys.

Resultat: Personal upplever begränsat handlingsutrymme i arbetet med att stödja de boende med sexuell hälsa och intima relationer, dessutom genomsyrar normer om funktionalitet och sexualitet arbetet. Personal önskar tydligare riktlinjer och kontinuerlig utbildning.

Slutdiskussion: Normer påverkar personalens arbete med sexuell hälsa och intima relationer, organisationer behöver aktivt utmana dessa med riktlinjer och utbildning samt en tillåtande miljö där normer utmanas.

Implikationer: Genom att belysa normer och behovet av ökad kunskap kan studien bidra till ökad medvetenhet och förändring inom personalgrupper och organisationer där de boendes sexuella hälsa och intima relationer främjas.