Bakgrund:

Tidigare forskning har visat att anknytningsteorin som fokuserade på privata relationer också kan påverka en individs upplevelse av arbetsmiljö och välbefinnande. I takt med att fokus på hållbar arbetsmiljö och psykologiskt välbefinnande ökat har även intresset för hur anknytning på arbetsplatsen påverkar individer ökat. Genom att bidra till kunskapen kring detta ämne kan kunskapen om hälsofrämjande arbetsplatser också öka.

Syfte:

Syftet med vår studie var att undersöka sambandet mellan anknytning på arbetsplatsen och psykologiskt välbefinnande.

Metod och material:

En kvantitativ metod användes där allt datamaterial samlades in med hjälp av en enkät som skickades ut på diverse plattformar, för att sedan analyseras i IBM SPSS Statistics 30. De 116 respondenterna av enkäten var vuxna individer i olika åldrar och yrkesgrupper. Studiens reliabilitet kontrollerades med hjälp av Cronbach Alpha, sambandet mellan huvudvariablerna analyserades sedan med Pearsons Korrelation med 5000 bootstrapiterationer.

Resultat:

Resultatet i denna studie visade ett negativt samband mellan anknytningsstilar och psykologiskt hälsa. Detta innebär att högre nivåer av otrygga anknytningsstilar är förknippade med lägre psykologiskt välbefinnande. Inga kontrollvariabler uppvisade signifikans gentemot utfallsvariabeln. Resultatet kan bidra till ökad förståelse och ge indikationer på hur organisationer kan arbeta mer hälsofrämjande genom att ta individers anknytningsstilar i beaktning.

Background:

Previous research has shown that attachment theory, originally focused onprivate relationships, can also influence an individual's experience of the work environmentand overall well-being. As the focus on sustainable workplaces and psychological health hasincreased, so has the interest in how workplace attachment affects individuals. By increasingknowledge of this phenomenon, the understanding of health-promoting workplaces can alsobe enhanced.

Purpose:

The aim of our study was to examine the relationship between workplaceattachment and psychological health.

Method and material:

A quantitative method was used, with all data collected through a survey distributed across various platforms and subsequently analyzed using IBM SPSS Statistics. The 116 respondents were adult individuals from various age groups and occupational backgrounds. The study’s reliability was assessed using Cronbach’s alpha, and the relationship between the main variables was analyzed using Pearson’s correlation with 5,000 bootstrap iterations.

Results:

The results of the study showed a negative association between attachment styles and psychological well-being. This indicates that higher levels of insecure attachment styles are associated with lower psychological well-being. None of the control variables showed a significant relationship with the outcome variable. The findings may contribute to increased understanding and provide insights into how organizations can promote health by considering individuals’ attachment styles.