Denna studie undersöker hur gaslighting kan identifieras i arbetsmiljöer, med fokus på manipulationstekniker, deras psykologiska effekter på medarbetare och organisatoriska faktorer. Gaslighting är en subtil form av manipulation där individens verklighetsuppfattning systematiskt undermineras, vilket kan leda till osäkerhet och självtvivel. Genom en kvalitativ forskningsansats har semistrukturerade intervjuer använts för att analysera hur gaslighting påverkar individer och organisationer. Analysen visar att fenomenet ofta upprätthålls av strukturella faktorer såsom brist på transparens, strategisk informationshantering och tystnadskultur. Centrala manipulationstekniker inkluderar förnekande av händelser, kontroll av information och emotionell påverkan. Passivt aggressivt beteende och sarkastisk jargong identifieras som ytterligare kännetecken för gaslighting, där subtila nedvärderingar påverkar medarbetares självbild och arbetsklimat. Analysen visar att individens arbetsroll och erfarenhet påverkar graden av utsatthet, där medarbetare med ledarerfarenhet ofta identifierar och hanterar fenomenet tydligare, medan andra anpassar sitt beteende för att undvika konflikt. Informella strukturer och favoritism kan förstärka gaslighting genom social exkludering och maktobalans. Organisationens struktur har en betydande roll i att möjliggöra gaslighting. Brist på tydliga riktlinjer, selektiv informationshantering och maktkoncentration skapar en miljö där manipulation kan fortgå. Tystnadskultur och otydlig ansvarsfördelning gör att medarbetare känner sig osäkra och mindre benägna att ifrågasätta destruktiva arbetsmönster. För att motverka gaslighting bör organisationer implementera tydliga policyer som främjar transparens och skapar strukturerade rapporteringssystem där medarbetare kan rapportera incidenter utan rädsla för repressalier. Vidare är det avgörande att arbetsgivare stärker stödstrukturer genom utbildningar i psykosocial arbetsmiljö och skapar forum för öppna diskussioner. Studien bidrar till forskningen genom att identifiera kännetecken för gaslighting i arbetsmiljöer och ger förslag på hur destruktiva arbetsmönster kan motverkas. Den avslutas med rekommendationer för hur arbetsplatser kan främja en mer transparent och stödjande kultur för att skapa en tryggare psykosocial arbetsmiljö.