Background: End-of-life care is undergoing a transformation, with an increasing number of individuals spending their final days at home or in residential care homes instead of in hospitals. n home healthcare, the district nurse plays a central role in being responsible for the care of patients at the end of life. This care is based on a comprehensive approach, where district nurses and nurses often independently meet both patients and their relatives. Previous research has identified several factors that can influence the quality of care at the end of life. Among these factors, time constraints and other pressures emerged as significant barriers to maintaining high-quality care.

Aim: The aim is to deepen the understanding of district nurses' and nurses' experiences of the encounter with patient and relative in end-of-life care within home care through a metasynthesis.

Method: The method used in this study was metasynthesis with an inductive approach.

Results: The analysis resulted in three themes and seven subthemes. The results showed that district nurses and nurses played a central role in creating a sense of safety and providing support for both patients and their relatives in end-of-life care. The most prominent findings were the ability to provide empathetic and responsive care despite various challenges such as time constraints and emotional strain, as well as collaboration with loved ones and peer support.

Conclusion: The study shows that the nurse can be a guiding force in the encounter with patients and relatives in the end of life at home. To make this possible, sensitivity, empathy and cooperation with relatives are required, but also collegial support, space for reflection and a conscious approach to working in an organization where resources are not always sufficient

Bakgrund: Vården i livets slutskede genomgår en förändring, där allt fler individer tillbringar sina sista dagar i hemmet eller på särskilda boenden istället för på sjukhus. Inom hemsjukvården har distriktssköterskan en central roll i att ansvara för vården av patienter i livets slutskede. Denna vård bygger på en helhetssyn, där distriktssköterskor och sjuksköterskor ofta självständigt möter både patienter och närstående. Tidigare forskning har identifierat flera faktorer som kan påverka vårdens kvalitet i livets slutskede. Bland dessa faktorer framkom tidsbrist och andra påfrestningar som betydande hinder för att upprätthålla en hög vårdkvalitet.

Syfte: Syftet är att genom en metasyntes fördjupa förståelsen av distriktssköterskors och sjuksköterskors upplevelser av mötet med patient och närstående i livets slutskede inom hemsjukvården.

Metod: Metoden som användes i denna studie var metasyntes med induktiv ansats.

Resultat: Analysen resulterade i tre teman och sju underteman. Resultatet visade att distriktssköterskor och sjuksköterskor spelade en central roll i att skapa trygghet och ge stöd till både patienter och närstående i livets slutskede. De mest framträdande fynden var förmågan att tillhandahålla empatisk och lyhörd vård trots olika utmaningar såsom tidsbrist och känslomässig påfrestning, samarbete med närstående samt det kollegiala stödet.

Slutsats: Studien visar att sjuksköterskan kan vara en vägledande kraft i mötet med patienter och närstående i livets slutskede i hemmet. För att möjliggöra detta krävs lyhördhet, empati och samarbete med närstående, men också kollegialt stöd, utrymme för reflektion och ett medvetet förhållningssätt till att arbeta i en verksamhet där resurser inte alltid räcker till.