Denna studie syftar till att öka kunskapen och förståelsen hur transformativt ledarskap tillämpas av rektorer i hög- respektive lågpresterande skolor. Studien bygger på en kvalitativ metod där sex rektorer har intervjuats, tre rektorer från högpresterande skolor och tre rektorer från lågpresterande skolor enligt Skolverkets SALSA statistik. Den teoretiska utgångspunkten är ett transformativt ledarskap som omfattar fyra centrala delar: idealiserat inflytande, inspirerande motivation, intellektuell stimulans och individuell hänsyn. Bakgrunden till studien är skolans decentralisering och de ökade krav som ställs på rektorers pedagogiska ledarskap. Studien visar att ett transformativt ledarskap kan påverka skolutveckling positivt, men det saknas kunskap om hur detta praktiseras i skolor med olika resultat. Studien visar att rektorer i högpresterande skolor i högre utsträckning arbetar med att bygga visioner, delegera ansvar och skapa delaktig-het i organisationen. Dessa rektorer kännetecknas av tydlig kommunikation, fokus på kollegialt lärande och ett systematiskt arbete med mål och skolutveckling. I de lågpresterande skolor tillämpas även ett transformativt ledarskap, men i mindre systematiska forum. Arbetet kring visioner och delaktighet sker mer reaktivt och är mindre integrerat i skolans struktur. Empirin visar att även dessa rektorer strävar efter till att inspirera och motivera medarbetarna. Slutsatsen är att ett transformativt ledarskap kan vara en viktig faktor för skolor framgång, men att tillämp-ning påverkas av organisationens struktur och förutsättningar. Studien bidrar med en ökad kunskap om hur rektorers transformativa ledarskap kan ha en direkt påverkan på skolors resultat, men pekar även på behovet av fortsatt forskning inom området.

This study aims to increase knowledge and understanding of how transformational leadership is applied by principals in high- and low-performing schools. The study is based on a qualitative method, where six principals were interviewed—three from high-performing schools and three from low-performing schools according to Skolverket SALSA statistics. The theoretical framework is transformational leadership, which encompasses four key components: idealized influence, inspirational motivation, intellectual stimulation, and individualized consideration. The background of the study is the decentralization of the school system and the increasing demands placed on principals’ instructional leadership. The study shows that transformational leadership can positively influence school development, but there is a lack of knowledge about how it is practiced in schools with varying performance levels. The study reveals that principals in high-performing schools more often work to build visions, delegate responsibility, and create participation within the organization. These principals are characterized by clear communication, a focus on collaborative learning, and systematic work with goals and school development. In low-performing schools, transformational leadership is also applied, but in less systematic fo-rums. Work related to vision and participation occurs more reactively and is less integrated into the school’s structure. The empirical data show that these principals also strive to inspire and motivate their staff. The conclusion is that transformational leadership can be an important fac-tor in a school’s success, but that its implementation is influenced by the organization’s structure and conditions. The study contributes to increased knowledge of how principals’ transformational leadership can have a direct impact on school outcomes, but also highlights the need for further research in this area.