Denna studie syftar till att öka kunskapen om hur företag inom modebranschen arbetar med budgetering och prognostisering, samt hur detta arbete ser ut med fokus på returer. På grund av den ökade konsumtionen har returer blivit ett allt vanligare fenomen, vilket blir kostsamt och skapar stora utmaningar för företag. Studien tillämpar en kvalitativ ansats och baseras på semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner inom ekonomi- och distributionsfunktioner. Intervjuerna utgick från fyra olika företag som är verksamma inom modebranschen. Studien kommer fram till att arbetet med prognostisering vid budgetering av returer främst präglas av traditionella förhållningssätt. Prognoser och budgetar utgår från historisk data, men har även ett starkt fokus på framtiden. Det framkommer däremot att flexibilitet blir något företag strävar alltmer efter genom kontinuerliga uppföljningar och revideringar. Detta tyder på att företag inom modebranschen stegvis rör sig mot moderna metoder för prognostisering och budgetering. Studien visar att företagen ser returer som en viktig del och tar i större utsträckning hänsyn till dem och arbetar aktivt med att försöka få ner returgraden. Studien belyser att företag inom modebranschen använder en hybridmodell, där en kombination med modernare och traditionella tillvägagångssätt tillämpas. Detta för att möta de ökade kraven i en dynamisk marknad.

This study aims to increase the knowledge about how companies in the fashion industry work with budgeting and forecasting, and how these processes are manages with a focus on returns. Due to increased consumption, returns have become a more frequent phenomenon, which is becoming costly and creates significant challenges for companies. The study applies a qualitative approach and is based on semi-structured interviews with key individuals working in finance and distribution functions. The interviews were conducted with representatives from four companies operating in the fashion industry. The study finds that the work with forecasting when budgeting for returns is primarily characterized by traditional methods. Forecasts and budgets are based on historical data, while also placing strong emphasis on future outlooks. However, the findings show that flexibility is becoming increasingly important for companies, as they continuously follow up and revise. This indicates a gradual shift within the fashion industry toward more modern forecasting and budgeting methods. The study shows that companies view returns as a critical component and are increasingly taking them into account and actively working to reduce the return rates. The study highlights that companies in the fashion industry apply a hybrid model, combining modern and traditional methods to meet the growing demands of a dynamic market.