In an era where efficiency and continuous improvement are central to organizational governance, external financial benchmarking has become a common tool—even among municipally owned real estate companies. This study explores how factors such as goals, strategy, organizational culture, and external context influence the usability and effectiveness of external financial benchmarking in these companies. The study employs a qualitative method, with interviews conducted with chief financial officers and municipal representatives within the Västra Götaland region. The results show that municipally owned real estate companies are often guided by public value and sustainability-oriented objectives, which are not always easily aligned with traditional financial indicators. Furthermore, the companies’ strategies are largely shaped by ownership directives and legislation, which influence the relevance of benchmarking comparisons. The study also highlights that a positive organizational culture can enhance the benefits of benchmarking, while a lack of relevant benchmarks and conflicting goals may limit its impact. Despite these challenges, the findings suggest that when benchmarking is adapted to the unique conditions of the organization, it can serve as a powerful tool for development. The conclusion is that tailoring benchmarking practices to organizational factors is crucial for ensuring its effectiveness in municipally owned real estate companies.

I en tid då effektivitet och förbättring är centralt i organisationers styrning, har extern finansiell benchmarking blivit ett vanligt verktyg även för kommunägda fastighetsbolag. Denna studie undersöker hur faktorer som mål, strategi, kultur och omgivning påverkar användbarheten och effektiviteten av extern finansiell benchmarking i dessa bolag. Genom en kvalitativ metod har intervjuer genomförts med ekonomichefer och kommunala representanter i Västra Götalandsregionen. Resultatet visar att kommunägda fastighetsbolag präglas av samhällsnyttiga och hållbarhetsfokuserade mål, vilket ofta är svåra att förena med traditionella finansiella nyckeltal. Strategierna styrs i hög grad av ägardirektiv och lagstiftning, vilket påverkar vilka jämförelser som är relevanta. Studien visar också att benchmarkingens nytta ofta framhävs av en positiv kultur men begränsas med brist på relevanta jämförelseobjekt och motstridiga mål. Dock framkommer att benchmarking, när den anpassas till verksamhetens unika förutsättningar, kan fungera som ett kraftfullt utvecklingsverktyg. Slutsatsen är att anpassning av benchmarking utifrån organisatoriska faktorer är avgörande för dess effektivitet i kommunägda fastighetsbolag.