This study explores how individuals' digital behaviors and experiences differ depending on whether a digital detox is self-imposed or externally forced.

The results from the interviews were analyzed and discussed based on reactance theory and Social media disconnect, two separate frameworks that explain reactions and behaviors in connection with digital detox. A digital detox is defined as a break from social media, which can involve deleting apps, turning off notifications, or limiting screen time.

The results were analyzed through a thematic analysis. Most respondents from the interviews expressed a positive attitude toward voluntary detoxes, often highlighting a sense of freedom, regained focus, and increased presence in everyday life. This break created space for alternative activities such as exercising, reading, and offline socializing. The main motivation behind detoxing was feelings of dependency, overstimulation, and the influence of short-form content typical of platforms like TikTok and Instagram.

At the same time, several negative aspects were identified, such as FOMO, social isolation, and lack of contact with friends and family. Feelings of emptiness, frustration, and restlessness were common. Many respondents quickly migrated to other platforms, which helped ease the sense of loss. The distinction between voluntary and involuntary breaks proved to be crucial; self-imposed pauses provided a sense of control and security, whereas forced disconnection often led to resistance and anxiety.

In the context of an increasingly regulated digital environment—where some platforms face the threat of being shut down—understanding these experiences becomes more important than ever.

This study highlights the significance of intention in shaping both the emotional response and the user’s subsequent digital behavior.

Denna studie undersöker hur sociala medie-användares digitala beteenden och upplevelser skiljer sig beroende på om en digital detox är självvald eller påtvingad.

Resultatet från intervjuerna analyserades och diskuterades utifrån reaktansteori och Social media disconnect, två separata ramverk som förklarar reaktioner och beteenden i samband med digital detox. En digital detox definieras som ett frivilligt avbrott från sociala medier, vilket kan ske genom att radera appar, stänga av notiser eller tidsbegränsa användningen.

Resultatet analyserades genom en tematisk analys. Utifrån de intervjuer som gjordes i arbetet rapporterade de flesta respondenter en positiv inställning till självvalda detoxer, där en känsla av frihet, återvunnet fokus och ökad närvaro i vardagen ofta nämndes. Aktiviteten möjliggjorde utrymme för alternativa sysselsättningar som träning, läsning och socialt umgänge offline. Den främsta drivkraften bakom detoxen var känslor av beroende, överstimulering och påverkan från det kortformatsinnehåll som är vanligt på plattformar som TikTok och Instagram.

Samtidigt identifierades flera negativa aspekter, såsom FOMO, social isolering och avsaknad av kontakt med vänner och familj. Känslor som tomhet, frustration och rastlöshet var vanliga. Många migrerade snabbt till andra plattformar, vilket hjälpte mildra känslan av förlust. Skillnaden i kontroll över beslutet visade sig vara central; självvalda pauser gav en känsla av makt och trygghet, medan påtvingade avbrott kunde skapa motstånd och oro. Mot bakgrund av ett alltmer reglerat digitalt landskap, där vissa plattformar hotas av nedstängning, blir förståelsen för dessa upplevelser avgörande.

Studien belyser vikten av att intentionen bakom en digital paus påverkar både det emotionella gensvaret och individens efterföljande digitala beteenden.