Bakgrund:

Högläsningen spelar en central roll i de tidiga grundskoleårens undervisning när det kommer till elevernas läs-, skriv- och språkförståelse och inlärning av det samma. Tidigare forskning betonar vikten av genomtänkta litteraturval och pedagogiska överväganden vid högläsning. Trots detta visar också tidigare forskning på att det finns stor variation i hur lärare väljer skönlitteratur för högläsning, i vilket syfte och hur de integrerar högläsningen i linje med vad som går att utläsa i aktuell läroplan. Det är därför av intresse att undersöka vilken typ av skönlitteratur verksamma lärare väljer vid högläsning, samt i vilken grad läroplanens riktlinjer och mål ger lärare den hjälp de behöver i utformandet av just högläsningsundervisning.

Syfte:

Denna studie undersöker hur verksamma lärare motiverar sina val av skönlitteratur för högläsning, vilka ämnesdidaktiska villkor som påverkar dessa val samt i vilken utsträckning lärare tar stöttning i läroplanens intentioner.

Metod:

Studien har utgått ifrån en kvalitativ metod där vi använt oss av semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i årskurs 1–3 och sedan gjort en tematisk textanalys av insamlad empiri.

Resultat:

Studien visar att lärares medvetna val av skönlitteratur för högläsning, i årskurs 1–3, framför allt påverkas av tidigare erfarenheter och kollegiala råd. Lärare väljer ofta böcker de redan känner till eller fått rekommenderade, vilket sparar tid och upplevs som erfarenhetsmässig trygghet. Viktiga centrala motiv bakom bokvalen, i linje med tidigare forskning, är att väcka elevernas läslust och att möta elevgruppens behov i form av anpassning efter kunskapsnivå och ålder. Resultatet visar att läroplanen påverkar lärarnas val i viss mån, men oftast indirekt genom deras yrkeserfarenhet och tolkning av undervisningens syfte, snarare än genom direkta hänvisningar till läroplanens innehåll. Studiens resultat visar att bokvalen präglas av praktiska överväganden, motivation till läslust, elevanpassning och indirekt läroplansförankring.