Bakgrund:

Organisationer kan använda sig av kunskapen om hur organisationslojalitet ärkopplat till hälsofrämjande ledarskap. Det finns nämligen ett samband mellan välmående medarbetare och ökad lojalitet, vilket kan bidra till bibehållandet av personal. Eftersom svensk forskning inom området är begränsad, är det relevant att undersöka sambandet mellan organisationslojalitet och hälsofrämjande ledarskap.

Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka relationen mellan organisationslojalitet och hälsofrämjande ledarskap.

Metod:

För att genomföra studien har kvantitativ metod använts, där urvalet utgick från ett bekvämligheturval. Det var totalt 124 deltagare i studien som valde att svara på vår enkät.

Enkäten baseras på påståenden som är hämtade från två instrument; Pandey och Kahres (2012) för organisationslojalitet och Healthpromoting Leadership Conditions (HPLC) som är utformat av Jiménez et al. (2017) för hälsofrämjande ledarskap.

Resultatet analyserades i statistikprogrammet IBM SPSS, där en korrelationsanalys och multipel regressionsanalys genomfördes. För att undersöka sambandet mellan variablerna användes 5000 bootstrap-interaktioner. För att säkerställa att korrelationen kvarstod gjordes en multipel regressionsanalys med valda bakgrundsvariabler.

Resultat:

Studien visade en stark positiv korrelation mellan organisationslojalitet och hälsofrämjande ledarskap, även efter att ha kontrollerat för bakgrundsvariabeln arbetsledande befattning- en variabel som visade en signifikant samvariation med organisationslojalitet.

Fynden från studien kan användas för att sprida kunskap och utbilda chefer och ledare i hur hälsofrämjande ledarskap och organisationslojalitet samvarierar.

Background:

Organizations can benefit from understanding the link between organizational loyalty and health-promoting leadership. There is a connection between employee well-being and increased loyalty, which in turn can help with staff retention. It is therefore relevant to examine the relationship between organizational loyalty and health-promoting leadership, particularly since Swedish research in this area is limited.

Aim:

The aim of the present study is to investigate the relationship between organizational loyalty and health-promoting leadership.

Method:

A quantitative method was used to conduct the study, with a convenience sampling approach. A total of 124 participants chose to respond to the survey. The questionnaire was based on items from two instruments: Pandey and Kahre (2012) for organizational loyalty, and Health-Promoting Leadership Conditions (HPLC), developed by Jiménez et al. (2017), for health-promoting leadership.The results were analyzed using the statistical software IBM SPSS, where a correlation analysis and a multiple regression analysis were conducted. To examine the relationship between the variables, 5000 bootstrap iterations were used. A multiple regression analysis including selected background variables was also conducted to ensure the robustness of the results.

Results:

The study showed a strong positive relationship between organizational loyalty and health-promoting leadership, even after controlling for the background variable of managerial position – a variable that itself showed a significant correlation with organizational loyalty.

The findings can be used to raise awareness and educate managers and leaders on how healthpromoting leadership and organizational loyalty are interrelated.