Den pågående teknologiska utvecklingen av generativa AI-verktyg, närmare bestämt chattbotar, skapar kontinuerligt nya möjligheter inom högre utbildning. Samtidigt väcker det ökade användandet av chattbotar inom högre utbildning en viss oro.

Med grund i Technology Acceptance Model är syftet med denna kvantitativa studie att undersöka sambandet mellanstudenters användning av chattbotar och deras motivation, med särskilt fokus på inremotivation, yttre motivation och amotivation enligt Self-Determination Theory.

Studien syftar även till att undersöka i vilken utsträckning studenter använder chattbotar i sina studier samt om det finns skillnader i användningen kopplat till kön, ålder och utbildningsinriktning.

Enkätdata från 54 universitetsstudenter har analyserats med hjälp av Mann-Whitney U-test, Kruskal-Wallis test samt Spearmans rangkorrelation. Resultaten indikerar att en majoritet av studenterna använder chattbotar i sina studier, där ChatGPT är det mest använda verktyget.

Inga signifikanta skillnader återfanns gällande kön, ålder samt utbildningsinriktning. Däremot påvisades ett positivt signifikant samband mellan studenters användning av chattbotar och yttre motivation, medan inget samband framkom med inre motivation eller amotivation.

Studien bidrar med ökad förståelse för hur studenters chattbotanvändning relaterar till motivation och betonar vikten av att förstå intentionerna bakom användningen av chattbotar inom högre utbildning.

The ongoing technological developments of generative AI-tools, such as chatbots, continuously create new opportunities in higher education. Meanwhile, the increasing use of chatbots in higher education raises certain concerns. Based on Technology Acceptance Model the aim of this quantitative study is to examine the relationship between students' use of chatbots and their motivation with a particular focus on intrinsic motivation, extrinsic motivation, and amotivation, as defined by Self-Determination Theory.

The study also aims to explore the extent to which students use chatbots in their studies, as well as whether there are differences in usage based on gender, age, and field of study. Survey data from 54 university students were analyzed using Mann-Whitney U-test, Kruskal-Wallis test and S pearman's rank correlation. 

The results indicate that the majority of students use chatbots in their studies, with ChatGPT being the most commonly used tool. No significant differences were found regarding gender, age and field of study. However a significant positive correlation was found between chatbot use and extrinsic motivation, while no significant correlations were found with intrinsic motivation or amotivation. This study contributes to a better understanding of how chatbot usage among students relates to motivation and emphasizes the importance of understanding the intentions behind chatbot usage in higher education.