Syftet med denna studie var att undersöka hur socialsekreterare inom barn- och ungdomsenheten arbetar för att förebygga hot och våld i möte med klienter, samt genom att belysa vilka individuella och organisatoriska strategier som socialsekreterarna använder sig av. Möjligheter och utmaningar med att förebygga hot och våld undersöks även i denna studie. Detta undersöks genom att fem semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare utfördes, därefter analyserades datainsamlingen genom en tematisk analys. Studien utgick från Lazarus och Folkmans (1984) teori om coping samt Michael Lipskys (2010) teori om gräsrotsbyråkrater och handlingsutrymme.

Resultatet visade att socialsekreterare använder sig av både känslofokuserade och problemfokuserade strategier för att minska risken för klientrelaterat hot och våld. Resultatet visade att socialsekreterare främst tenderar att använda sig av problemfokuserade strategier, detta innebär att de använder sig av strategier för att förändra och förebygga en stressfylld situation som i detta fall är ett klientmöte där hot och våld misstänks. Samtidigt visade resultatet att socialsekreterare använder sig av organisatoriska strategier som trygghetslarm, säkerhetsrum och stöd från kollegor för att förebygga hot och våld. Utmaningar med att förebygga hot och våld identifierades i form av missvisande och negativ syn på socialtjänsten av samhället, bristande kunskap kring socialtjänstens uppdrag och hög arbetsbelastning, särskilt till följd av desinformationskampanjer. Möjligheter som identifierades var att några av socialsekreterarnas verksamheter arbetade förebyggande genom att samverka med andra verksamheter för att sprida kunskap kring socialtjänstens uppdrag.

Slutsatserna visar på att ett fungerande socialt arbete kräver både individuella och organisatoriska strategier samt organisatoriskt stöd. Studien belyser att det finns behov av en organisatorisk kultur som främjar öppenhet för att minska risken för underrapportering.