Bakgrund:

Intensivvårdssjuksköterskans ansvarsområden innefattar handhavande av medicinteknisk utrustning och att kontinuerligt övervaka samt utvärdera patientens hälsostatus. Stora krav ställs på att kunna prioritera och att vara vaksam då situationer snabbt kan bli kritiska. För att underlätta dessa krav har varje medicinteknisk utrustning ett larmsystem som varnar om parametrar kan vara livshotande. Larm har visat sig ha en påverkan hos sjuksköterskan men en kartläggning behövs för att sammanställa den mångfaktoriella påverkan som larm kan ha. För att förstå denna påverkan valdes Antonovskys teori om KASAM.

Syfte:

Syftet var att kartlägga det aktuella kunskapsläget om hur larmen i en intensivvårdskontext påverkar intensivvårdssjuksköterskan.

Metod:

En scoping-review som inkluderar artiklar av både kvantitativ och kvalitativ metod i syfte att kartlägga det aktuella kunskapsområdet.

Resultat:

Två kategorier och fem underkategorier framkom under analysen: “Skapar kroppslig förnimmelse” och “Larmens påverkan på arbetssituationen och den säkra vården”.I den första huvudkategorin framkom underkategorierna: “Larm som orsakar fysiska effekter” och “Larm som orsakar psykiska effekter”.I den andra huvudkategorin framkom underkategorierna: “Larmens betydelse på arbetsmiljön”, “Larmens effekt på arbetsförmågan” och “Larmens effekt på sjuksköterskans möjlighet att bedriva patientsäker vård”.

Slutsats:

Dagens teknologiska framsteg inom medicin, och mer specifikt inom monitorering av patient, medför att patienter i högre grad kan övervakas. Detta leder till en ökad mängd larm och att arbetsmiljön präglas av fler larm. Slutsatsen blir således att larmen har en påverkan på intensivvårdssjuksköterskans fysiska och psykiska hälsa samt arbetsförmåga.

Background:

The caring environment in an intensive care unit is more intense than anywhere else in the hospital. The responsibilities of the intensive care nurse include operating medical equipment and continuously monitoring and evaluating the patient's health status. Great demands are placed on being able to prioritize and be vigilant as situations can quickly become critical. To facilitate these demands, each medical device has an alarm system that warns if parameters can be life-threatening. Alarms have been shown to have an impact on the nurse, but a mapping of the knowledge area is needed to compile the multifactorial impact that alarms can have. To understand this impact, Antonovsky’s theory of KASAM was chosen.

Aim:

The aim was to map the area of knowledge about how alarms in an intensive care context impact the intensive care nurse.

Method:

A scoping review which includes articles of both quantitative and qualitative methodology as a purpose to map the area of knowledge.

Results:

Two categories and five subcategories emerged during the analysis: “Creates bodily sensation”, “The impact of alarms on the work situation and safety of care”, “The alarms which causes physical effects”, “The alarms which causes psychological effects”, “The importance of alarms on the work environment”, “The effect of alarms on work ability” and “The effect of alarms on the nurse's opportunity to provide patient-safety care”.

Conclusion:

Today's technological advances in medicine, and more specifically in patient monitoring, means that we can monitor patients to a greater extent. This leads to an increased number of alarms and a work environment characterized by more alarms. The conclusion is therefore that alarms have