Bakgrund:

Forskare är eniga om att god läsförmåga och god läsförståelse är viktiga komponenter för att kunna delta i dagens demokratiska och komplexa samhälle. Trots det visar studier att andelen föräldrar som läser för sina barn sjunker. Internationella studier som PIRLS och PISA visar även att svenska elevers läsförmåga tycks sjunka.

Tidigare forskning belyser många fördelar med lärares högläsning. Högläsningen skulle kunna fungera som stöd för elevers läsförståelseutveckling. Däremot visar forskning att högläsningen behöver planeras och struktureras för att fördelarna ska realiseras, vilket lärare tycks ha en utmaning i till följd av tidsbrist. Forskning visar således att kraven för en effektiv högläsningsstund inte alltid uppfylls.

Syfte:

Studien syftar till att synliggöra vilka arbetssätt lärare beskriver att de använder sig av vid högläsning för att främja elevers läsförståelse i de tidiga skolåren.

Metod:

Det genomfördes sex semistrukturerade intervjuer tillsammans med behöriga lärare inom grundskolans årskurs F-3. Intervjuerna analyserades genom en tematisk innehållsanalys.

Resultat:

Studiens resultat visar att lärare beskriver att de planerar sin högläsning utifrån olika syften. Några informanter uttryckte att de aktivt planerar för att lärares högläsning ska stödja elevernas läsförståelse. Majoriteten av informanterna uttryckte dock att lärares högläsning tillämpas utifrån andra syften men att arbetet med läsförståelse i samband med högläsningen sker indirekt ändå.

Resultatet visar även att lärare beskriver lärares högläsning som betydelsefull i förhållande till elevers läsförståelseutveckling men lyfter att högläsningen ofta prioriteras bort då andra situationer behöver ta plats. Informanterna beskriver även förmågan att modellera exempelvis lässtrategier som en viktig förmåga under lärarens högläsning.