Bakgrund:

Det finns forskning som visar att det finns olika uppfattningar och attityder kring flerspråkighet hos verksamma lärare. Tidigare forskning visar att det finns en negativ och en positiv uppfattning om flerspråkigheten hos andraspråkselever och att det finns flera faktorer som ligger bakom respektive uppfattning. Flerspråkigheten i tidigare forskning uppfattas att vara en resurs ur ett positivt synsätt samtidigt som det finns ett negativt synsätt där flerspråkigheten uppfattas som ett hinder i undervisningen. Tidigare forskning visar att det finns en enspråkignorm i skolan och i undervisningen som leder till att vissa talare marginaliseras. Undervisningen ska enligt läroplaner ge elever med ett annat modersmål möjligheten att utveckla sitt förstaspråk, detta framgår i läroplaner och i flera studier av Skolverket där lärare uppmanas att implementera ett flerspråkighets perspektiv i undervisningen, vilket ska gynna alla elever.

Syfte:

Målet med studien är att undersöka vilka uppfattningar går att tolka hos blivande lärare i deras examensarbeten om flerspråkighet och hur skiljs dessa uppfattningar åt från tidigare forskning om flerspråkighet. Ett annat mål är att undersöka vilka faktorer som ligger till grund för de uppfattningar som kan tolkas hos lärarstudenterna i deras examensarbeten.

Metod:

Studien är en tematisk textanalys som bygger i en kvalitativ metod som syftar till att undersöka både blivande lärares erfarenheter/ upplevelser i undervisningen och skolan. Genom att använda en tematisk analysmodell kan data i arbetena/ texterna kodas och sorteras för att hitta liknande teman.

Resultat:

Genom min studie synliggörs de olika inställningarna och uppfattningarna om flerspråkigheten hos andraspråkselever. Resultatet visar att det går att identifiera tre gemensamma teman där det framgår att det finns både en positiv och negativ uppfattning om flerspråkigheten hos andraspråkselever av blivande lärare. Resultatet visar att flera faktorer har betydelse för vilken uppfattning de blivande lärarna bildar, vilket påverkar möjligheten för andraspråkselever att intrigeras i den svenska undervisningen och samhället.