Bakgrund:

Studiens bakgrund tar avstamp i den pågående matematikkrisen i Sverige och behovet av att stärka elevernas kunskaper inom ämnet. Problemlösning lyfts fram som en central del i matematikundervisning eftersom det utvecklar elevens förmåga till logiskt och kritiskt tänkande, vilket i förlängningen är avgörande kompetenser sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Finland har historiskt sett uppvisat goda resultat i internationella kunskapsmätningar vad det gäller matematik och i såväl Sverige som Finland spelar läroboken en viktig roll i undervisningen. Till skillnad från tidigare saknar de båda länderna idag ett statligt organ som kvalitetssäkrar läroböckerna varför ansvaret för denna granskning ofta åläggs enskilda lärare. TIMSS är en internationell studie som bland annat mäter elevens matematikkunskaper utifrån ett ramverk som bygger på innehållsliga- och kognitiva domäner. De innehållsliga domänerna inbegriper det matematiska område som berörs genom en uppgift medan de kognitiva domänerna innefattar olika nivåer av tankeprocesser, det vill säga kognitiva färdigheter som eleven uppmanas aktivera i mötet med en matematisk uppgift. De kognitiva domänerna är: veta, tilllämpa och resonera. TIMSS har starkt genomslag i länders utbildningspolitik och ramverket visar stor samstämmighet med såväl nationella ämnesproven i matematik för årskurs 3 som den svenska kursplanen i matematik med dess förmågor, centrala innehåll och kunskapskriterier för årskurs 3. Eftersom TIMSS ramverk för kognitiva domäner speglar kursplanens förmågor och kunskapskriterier är det därför angeläget att undersöka hur väl svenska och finlandssvenska läroböcker för elever i årskurs 3 stödjer utveckling av dessa kognitiva färdigheter.

Syfte:

Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning och hur ett urval av svenska och finlandssvenska läroböcker i ämnet matematik för årskurs 3 ger elever möjligheter att ut-veckla kognitiva färdigheter och lösa matematiska problem.

Metod:

Studien har genomförts med en kvalitativ innehållsanalys av fyra matematikläroböcker för årskurs 3, två svenska och två finlandssvenska. Analysen har skett med stöd utifrån ett ana-lysverktyg baserat på TIMSS matematiska ramverk för kognitiva domäner.

Resultat:

I studien framkommer att de olika kognitiva domänerna förekommer i samtliga av studiens analyserade läroböcker, men behandlas genom olika slags uppgifter och i varierad utsträckning. Den kognitiva domän som betonades genom flest antal uppgifter var veta medan tillämpa och resonera fokuserades i lägre utsträckning genom färre antal uppgifter. Trots att de svenska och finlandssvenska läroböckerna uppvisar procentuella likheter gällande i vilken utsträckning de tre kognitiva domänerna behandlas framträder skillnader i det totala antalet uppgifter. De finlandssvenska läroböckerna hade ett större antal uppgifter i jämförelse med de svenska läroböckerna. Samtidigt erbjöd de svenska läroböckerna ett flertal uppgifter som uppmanade eleven att synliggöra sitt matematiska tänkande genom ett större utrymme till skillnad från de finlandssvenska läroböckerna.

Sammantaget synliggör studiens resultat att samtliga läroböcker erbjuder eleven rika möjligheter att utveckla färdigheter på en låg kognitiv nivå, såsom att återkalla faktakunskaper och procedurer. Detta sker genom ett större antal uppgifter som kategoriseras inom domänen veta. Däremot läggs mindre betoning vid uppgifter som faller inom domänerna tillämpa och resonera, vilka tränar högre kognitiva färdigheter såsom pro-blemlösning och resonemang. Dessa typer av uppgifter förekommer i mindre omfattning och representeras sålunda av ett färre antal uppgifter. Därtill behandlas de kognitiva domänerna genom olika slags uppgifter som aktiverar olika höga nivåer av färdigheter hos eleven.