Bakgrund:

Regeringen har uttryckt att Sverige befinner sig i en läskris (Regeringskansliet,2024a; Regeringskansliet, 2024b). De senaste rapporterna ifrån PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study) och PISA (Programme for International Student Assessment)  visar dessutom att läsförståelsen bland svenska elever sjunker (Skolverket, 2023a, s. 6, 22–23;Skolverket, 2023b, s. 20, 52). Därtill råder det en samstämmighet bland forskare att det finns ett samband mellan elevers läsmotivation och läsförståelse (Wigfield m.fl, 2008, s. 440; Kavanagh, 2019, s. 576). Dessutom är ett av skolans uppdrag att eleverna ska få lära sig att läsa (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet [Lgr22], 2022, s. 8). För att bidra med kunskap till det aktuella ämnet läsning, avser denna studie därför att undersöka hur lärare beskriver och reflekterar över sitt arbete med att främja elevers motivation till att läsa skönlitterära böcker i skolan.

Syfte:

Syftet med studien är att undersöka hur behöriga lärare för årskurser i F-3 beskriver sittarbete med att främja elevers motivation till att läsa skönlitterära böcker i skolan samt hur dereflekterar över det arbetet.

Metod:

I studien har den kvalitativa metoden intervju tillämpats, där semistrukturerade intervjuer användes. Lärarnas svar analyserades därefter genom en innehållsanalys, där vi utgick från den valda teorin; självbestämmandeteorin (SBT), således användes en deduktiv metod.

Resultat:

Resultatet visar att lärarna framhöll två huvudaktiviteter i arbetet med att främja elevers motivation till att läsa skönlitterära böcker i skolan, vilka var tystläsning och högläsning. Avseende tystläsningen fick eleverna enligt lärarna välja tystläsningsbok med ett vuxenstöd för att böckerna skulle vara på rätt kunskapsnivå. Tystläsning var en aktivitet som lärarna beskrev att de flesta elever hade varje dag, i minst 10 minuter. I syftet att främja läsmotivationen förklarade lärarna att eleverna fick möta olika aktiviteter, som exempelvis bokprat, bokklubbar och läsbingo. Därtill framgår det av resultatet att lärarna belyste vikten avatt visa intresse för elevernas läsning samt agera läsande förebilder.

Avseende högläsningen framhöll lärarna att eleverna till viss del fick vara med vid valet av högläsningsbok. Vidare förklarade övervägande del av lärarna att de högläste dagligen för eleverna och att högläsningsstunden kunde innebära en mysig stund samt ett tillfälle för diskussion. Resultatet visar också att lärarna beskrev att de försökte skapa nyfikenhet kring böckerna, exempelvis genom att endast läsa den första boken i en bokserie.

Slutligen visar resultatet att lärarna framhöll fler hinder än möjligheter i arbetet med att främja elevers motivation till att läsa skönlitterära böcker i skolan. Intressant nog betonades biblioteket, klassrumsmiljön och läroplanen som både möjligheter och hinder bland lärarna.Tidsbrist, elevers olika kunskapsnivåer, stjälpande teknik, vuxnas roll samt brist på utrustning framhölls i stället som hinder, medan läsfrämjande aktiviteter betonades som möjligheter.

Dessutom var det ett par lärare som uttryckte att de inte såg några hinder i arbetet med att motivera eleverna till att läsa skönlitterära böcker i skolan.