Syftet med studien är att undersöka om utvalda lärarhandledningar innefattar en struktur som kan likställas med en laborativ matematikundervisnings tre steg, med fokus på det sista steget gemensam diskussion. Studien syftar även till att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 använder lärarhandledningar i matematikundervisningen samt om lärare anser att handledningen uppmanar till en laborativ matematikundervisning. Studien innefattar två metoder. En kvalitativ metod i form av en lärarhandledningsgranskning samt en kvantitativ metod i form av enkät. Tre lärarhandledningsgranskningar på utvalda handledningar genomfördes och enkät skickades ut till rektorer att vidarebefordra till anställda lärare i årskurs 1–3.

Resultaten visar att det endast var en lärarhandledning som innehåll någon del som innefattar en laborativ matematikundervisning. Vidare visar resultatet att lärare inte använder lärarhandledningen i den omfattning den är avsedd för, och att valet av handledning är avgörande för hur och om en laborativ matematikundervisning genomförs. En slutsats av denna studie är att det finns en missuppfattning bland lärare som innebär att en laborativ matematikundervisning ses som synonymt med elevers arbete med laborativt material. I praktiken innebär det att missuppfattningen kan komma att påverka hur lärare ser på lärarhandledningar då det kommer till en laborativ matematikundervisning och dess sista steg, gemensam diskussion.