Skolans värdegrund värnar om att undervisningen ska präglas av att fostra elever till kritiska medborgare men det diskuteras sällan hur elevernas läromedel förhåller sig till uppmuntrandet av kritiskt tänkande. Läromedlen har en betydande roll för elevers utveckling i denna aspekt, i synnerhet då de anses vara legitima kunskapskällor.

Det är därför intressant att undersöka till vilken grad som läromedlen förhåller sig till positionen som kunskapsförmedlare eller som fostrare av kritiska tänkare. Denna studie syftar således till att undersöka hur Israel-Palestinakonflikten framställs i svenska digitala läromedel riktade mot grundskolan och gymnasiet samt hur denna framställning behandlar balansgången mellan kunskapsförmedling och kritiskt tänkande.

Studiens syfte att undersöka just digitala läromedel motiveras genom att tidigare forskning på området haft ett fokus på tryckta läroböcker, vilket ökar nödvändigheten att undersöka digitala läromedel och jämföra resultatet med tidigare forskning. Genom en kvalitativ läromedelsanalys tillsammans med Ammerts (2011) konkretisering av innehållsliga framställningstypologier, kunde studiens syfte uppfyllas. Framställningstyperna har som funktion att synliggöra om innehållet framställs konstaterande, förklarande eller reflekterande/analytiskt.

Det allra tydligaste resultatet som framträdde ur denna studie var att samtliga läromedel präglas av en överväldigande majoritet konstaterande framställningar som inte lämnar utrymme för eleverna att tolka, värdera eller reflektera över konflikten. Den näst mest framträdande framställningen var den förklarande typen som erbjuder resonemang om orsak och verkan medan samtliga läromedel hade en avsaknad av reflekterande/analytiska framställningar.