Bakgrund:

Närmare en tredjedel av Sveriges befolkning har utländsk bakgrund (SCB, 2024),vilket också präglar de svenska klassrummen. De skilda kulturella erfarenheterna i klassrummen kan därför ha en påverkan i många situationer, men inte minst genom att väcka känslor eller åsikter kring kontroversiella frågor som rör internationella konflikter. Samtidigt visar Skolinspektionens (2022;9) rapport att det finns en rädsla hos lärare att hantera just kontroversiella frågor i klassrummet, då de är oroliga för konflikter i klassrummet. Vid de ökande spänningarna som kan ske vid polariserade åsikter i klassrummet växer behovet av att kunna undervisa om de frågor som väcker känslor och åsikter, därför var det givet för oss att undersöka just hur detta kan göras.

Syfte:

Syftet med denna studie är att undersöka vilka strategier gymnasielärare i samhällskunskap använder i undervisning om internationella väpnade konflikter som kan uppfattas som kontroversiella av elever, vilka utmaningar de identifierar i detta arbete, samt hur ett interkulturellt perspektiv kan fungera som tillgång respektive innebära utmaningar i ett mångkulturellt klassrum i arbetet med dessa frågor.

Metod:

Studien är genomförd via samtalsintervjuer med åtta respondenter som är behöriga samhällskunskapslärare på gymnasiet. Urvalet är gjort via rekommendationer från lärarstudenter och lärare i vår omgivning, då vi ville nå erfarenheter från lärare som har ryktet att aktivt arbeta med kontroversiella frågor i klassrummet.

Resultat:

I resultatet kan vi se att majoriteten av våra respondenter någon gång känt sig osäkra på att undervisa om en viss konflikt på grund av rädsla för konflikt eller kunskapsbrist kopplat till elevernas kulturella erfarenheter. De ser det dock som en viktig uppgift att ändå undervisa om de frågor som kan upplevas kontroversiella. Detta hanteras enligt respondenterna via samtalsregler, relationsbyggande samt förhållningssätt anpassat efter situation och elever.