Bakgrund:

Ungdomar använder sig främst av digitala medieplattformar som informationskällor, och hämtar främst sina nyheter från sociala medier som TikTok, eller Instagram. På dessa plattformar möts de av stora informationsflöden och AI-genererat innehåll vilket leder till svårigheter att värdera information. Forskning visar att skolans källkritiska undervisning ofta brister, då den främst fokuserar på den traditionella källkritiken på traditionella medier snarare än på kritisk granskning av digitala medier. För att elever ska kunna navigera i dagens digitaliserade samhälle behövs en mer utvecklad källkritisk undervisning, anpassad till elevernas faktiska mediekonsumtion.

Syfte:

Syftet med studien är att undersöka hur samhällskunskapslärare på gymnasiet upplever och anpassar sin undervisning i källkritik till dagens digitala informationsflöde, där AI:s utveckling försvårar bedömningen av information.

Metod:

Kvalitativa semistrukturerade samtalsintervjuer användes som metod för att samla in materialet till studien. Urvalet bestod av ett strategiskt urval som resulterade i fem lärare som undervisade i samhällskunskap på gymnasiet. Vid analys av materialet användes en tematisk analys med en induktiv ansats - för att på så vis kunna presentera ett resultat.

Resultat:

Ett par av respondenterna har gjort flertalet förändringar i den källkritiska undervisningen, men mycket av den traditionella källkritiken får fortfarande stort utrymme. Alla respondenter upplever svårigheter i den källkritiska undervisningen, och de mest framträdande visar sig vara elevernas stora informationsflöde, elevernas bristande ordförråd, elevernas bristande kunskaper i informationssökning samt avsaknad av fortbildning. Den snabba digitala utvecklingen har lett till möjligheter att använda sig av mer kreativa, digitala övningar i klassrummet samt att Chat GPT kan fungera som ett verktyg.